Vad gäller för användning av bilder på internet?

Med utgångs­punkt i att en bild utgörs av ett foto­gra­fi bru­kar des­sa i upp­hovs­rätts­lig mening delas in i foto­gra­fis­ka verk och foto­gra­fis­ka bil­der. Gräns­drag­ning­en mel­lan des­sa kate­go­ri­er är inte helt tyd­lig men foto­gra­fis­ka verk skyd­das under foto­gra­fens livs­tid och 70 år efter den­nes bort­gång. Medan en foto­gra­fisk bild skyd­das i 50 år från dagen då bil­den togs.

För att ett foto­gra­fi ska upp­nå det star­ka­re skyd­det genom att betrak­tas som ett verk krävs att det har till­räck­lig ori­gi­na­li­tet och allt­så utgör ett konst­när­ligt verk. En foto­gra­fisk bild för­ut­sät­ter ing­en ori­gi­na­li­tet utan kan vara en helt all­dag­lig bild tagen med mobi­len. Oav­sett vil­ken kate­go­ri ett foto­gra­fi inord­nas i så upp­står skyd­det vid dess till­komst och omfat­tar dess kon­kre­ta utförande.

Konsekvenser vid otillåtet användande

För att få använ­da någon annans bild krävs som huvud­re­gel ett sam­tyc­ke från den som ska­pat bil­den, det vill säga upp­hovs­man­nen. Vida­re mås­te den så kal­la­de ide­el­la rät­ten respek­te­ras, vil­ket exem­pel­vis bety­der att upp­hovs­man­nen ska anges.

I det nyli­gen avgjor­da rätts­fal­let med blog­ga­ren hade den­ne var­ken frå­gat efter eller fått ett sam­tyc­ke från upp­hovs­man­nen. Genom att pub­li­ce­ra bil­den på sin blogg och på så vis göra den till­gäng­lig för all­män­he­ten gjor­de sig blog­ga­ren där­med skyl­dig till upphovsrättsintrång.

Kon­se­kven­ser­na av att inte föl­ja upp­hovs­rättsla­gen kan med­fö­ra ersätt­nings­skyl­dig­het samt i all­var­li­ga­re fall vara straffbart.

Fritt fram använda annans bild i sociala medier – eller?

Frå­gan upp­kom­mer om du som upp­hovs­rätts­in­ne­ha­va­re läm­nar ett sam­tyc­ke för and­ra att använ­da dina bil­der när du läg­ger upp des­sa på soci­a­la medi­er. Sva­ret är att det beror på. I fal­let med blog­ga­ren kom dom­sto­len fram till att den efter­gift som läm­nats i för­hål­lan­de till Instagram inte ska­par en egen rätt för en tred­je part att fritt använ­da bil­den på det sätt som blog­ga­ren gjorde.

En annan sak är att en per­son som läg­ger upp sina bil­der på exem­pel­vis Face­book eller Instagram sam­ti­digt läm­nar ett sam­tyc­ke till att des­sa aktö­rer har rätt att för­fo­ga över bil­der­na och even­tu­ellt även dela dem med en tred­je part.

Undantag från samtycke finns

I både fal­let med blog­ga­ren och i fal­let Sara Skytte­dal mot Dagens Nyhe­ter för­li­ta­de sig blog­ga­ren respek­ti­ve Dagens Nyhe­ter bland annat på undan­ta­get som gäl­ler för använd­ning av verk som syns i sam­band med så kal­la­de dags­hän­del­ser. Det­ta undan­tag kal­las ibland för pressens lånerätt.

Enligt upp­hovs­rättsla­gen får näm­li­gen offent­lig­gjor­da verk och bil­der åter­ges i en tid­ning eller tid­skrift i sam­band med en redo­gö­rel­se för en dags­ak­tu­ell hän­del­se. Det för­ut­sät­ter dock att det görs i över­ens­stäm­mel­se med god sed, vil­ket bland annat inne­fat­tar att namn­ge upp­hovs­man­nen och käl­lan, och endast i en omfatt­ning som moti­ve­ras av ändamålet.

Sedan länge har med en tid­ning eller tid­skrift i förs­ta hand avsetts peri­o­dis­ka pub­li­ka­tio­ner, det vill säga tid­ning­ar eller maga­sin. Emel­ler­tid har tek­nik­ut­veck­ling­en gjort att det­ta nume­ra betrak­tas som en snäv defi­ni­tion som läm­nats att klar­gö­ras i rätts­prax­is. Nu för tiden anses till exem­pel en webb­plats med löpan­de pub­li­ce­ring av nyhets­ar­tik­lar, om webb­plat­sen till­han­da­hålls av före­tag med en uppen­bart jour­na­lis­tisk verk­sam­het, som en tid­ning eller tid­skrift i lagens mening.

Domstolens beslut

I fal­let med blog­ga­ren kom dom­sto­len fram till att blog­gen inte var att betrak­ta som en tid­ning eller tid­skrift i lagens mening eftersom den inte mot­sva­ra­des av eller var knu­ten till en pub­li­ka­tion som utkom med en viss peri­o­di­ci­tet. Undan­ta­get för dags­hän­del­ser var där­med inte tillämp­ligt för blog­gen. Där­ut­ö­ver ifrå­ga­sat­te dom­sto­len om bil­den kun­de anses vara fram­ställd i sam­band med en nyhetsredogörelse.

I fal­let röran­de Sara Skytte­dals bil­der kom där­e­mot dom­sto­len fram till att webb­plat­sen DN​.se och DN via Twit­ter ansågs som tid­ning­ar i lagens mening. Dess­utom ansågs den hän­del­se som bil­der­na här­rör­de sig från som en frå­ga om en redo­gö­rel­se av en aktu­ell hän­del­se som det tidi­ga­re inte rap­por­te­rats om.

Det fanns även ett infor­ma­tions­in­tres­se då en vid den tid­punk­ten möj­lig par­ti­le­da­re, det vill säga Ebba Bush Thor, före­kom på en av bil­der­na. Dom­sto­len fann även att ett angi­van­de av käl­lan som foto­gra­fi­er­na häm­tats från till­go­do­sågs på ett ade­kvat sätt.

GDPR:s inverkan

Efter GDPR:s infö­ran­de kan även foto­gra­fi­er och fil­mer utgö­ra per­son­upp­gif­ter. All infor­ma­tion som direkt eller indi­rekt kan kny­tas till en levan­de per­son betrak­tas näm­li­gen som en per­son­upp­gift. Det inne­bär att ett sam­tyc­ke om använd­ning kan behö­va inhäm­tas även i det­ta avse­en­de om ing­en annan rätts­lig grund för behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na föreligger.

Mer om vad som gäl­ler med anled­ning av GDPR beskrivs i Ceci­lia Torelm Torn­bergs läsvär­da arti­kel från den 25 april i år.

Användning av en persons bilder i reklam

I mark­nads­fö­rings­hän­se­en­de är det även av vikt att poäng­te­ra att det ock­så krävs ett sam­tyc­ke för att använ­da en iden­ti­fi­er­bar per­sons bild eller namn i reklam eller and­ra kom­mer­si­el­la sammanhang.

Som regel krävs ett samtycke

Sam­man­fatt­nings­vis kan det kon­sta­te­ras att sena­re rätts­prax­is bekräf­tar att möj­lig­he­ten att använ­da någon annans bild utan sam­tyc­ke är starkt begrän­sad. Möj­lig­he­ten för and­ra än nyhets­re­dak­tio­ner att åbe­ro­pa undan­ta­get för dags­hän­del­ser, exem­pel­vis på en blogg, fram­står som när­mast ute­slu­ten. I ett kom­mer­si­ellt per­spek­tiv mås­te vida­re lagen om namn och bild i reklam beak­tas, vil­ken för­ut­sät­ter sam­tyc­ke från på bil­den före­kom­man­de individ.

Avslut­nings­vis inne­bär GDPR att om en bild por­trät­te­rar en (levan­de) per­son behö­ver även reg­ler om per­son­upp­gif­ter övervägas.