Från tid till annan väcks frågan om vad som gäller för användning av bilder på internet. Får till exempel en bloggare ta en bild som någon annan publicerat på sitt Instagram-konto och lägga upp på sin blogg? I den här artikeln berättar advokat Erik Ullberg och biträdande juristen Richard Fürst på Wistrand Advokatbyrå om de stränga krav på samtycke som råder för användning av någon annans bild och vilka undantag som eventuellt finns.
Med utgångspunkt i att en bild utgörs av ett fotografi brukar dessa i upphovsrättslig mening delas in i fotografiska verk och fotografiska bilder. Gränsdragningen mellan dessa kategorier är inte helt tydlig men fotografiska verk skyddas under fotografens livstid och 70 år efter dennes bortgång. Medan en fotografisk bild skyddas i 50 år från dagen då bilden togs.
För att ett fotografi ska uppnå det starkare skyddet genom att betraktas som ett verk krävs att det har tillräcklig originalitet och alltså utgör ett konstnärligt verk. En fotografisk bild förutsätter ingen originalitet utan kan vara en helt alldaglig bild tagen med mobilen. Oavsett vilken kategori ett fotografi inordnas i så uppstår skyddet vid dess tillkomst och omfattar dess konkreta utförande.
Konsekvenser vid otillåtet användande
För att få använda någon annans bild krävs som huvudregel ett samtycke från den som skapat bilden, det vill säga upphovsmannen. Vidare måste den så kallade ideella rätten respekteras, vilket exempelvis betyder att upphovsmannen ska anges.
I det nyligen avgjorda rättsfallet med bloggaren hade denne varken frågat efter eller fått ett samtycke från upphovsmannen. Genom att publicera bilden på sin blogg och på så vis göra den tillgänglig för allmänheten gjorde sig bloggaren därmed skyldig till upphovsrättsintrång.
Konsekvenserna av att inte följa upphovsrättslagen kan medföra ersättningsskyldighet samt i allvarligare fall vara straffbart.
Fritt fram använda annans bild i sociala medier – eller?
Frågan uppkommer om du som upphovsrättsinnehavare lämnar ett samtycke för andra att använda dina bilder när du lägger upp dessa på sociala medier. Svaret är att det beror på. I fallet med bloggaren kom domstolen fram till att den eftergift som lämnats i förhållande till Instagram inte skapar en egen rätt för en tredje part att fritt använda bilden på det sätt som bloggaren gjorde.
En annan sak är att en person som lägger upp sina bilder på exempelvis Facebook eller Instagram samtidigt lämnar ett samtycke till att dessa aktörer har rätt att förfoga över bilderna och eventuellt även dela dem med en tredje part.
Undantag från samtycke finns
I både fallet med bloggaren och i fallet Sara Skyttedal mot Dagens Nyheter förlitade sig bloggaren respektive Dagens Nyheter bland annat på undantaget som gäller för användning av verk som syns i samband med så kallade dagshändelser. Detta undantag kallas ibland för pressens lånerätt.
Enligt upphovsrättslagen får nämligen offentliggjorda verk och bilder återges i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagsaktuell händelse. Det förutsätter dock att det görs i överensstämmelse med god sed, vilket bland annat innefattar att namnge upphovsmannen och källan, och endast i en omfattning som motiveras av ändamålet.
Sedan länge har med en tidning eller tidskrift i första hand avsetts periodiska publikationer, det vill säga tidningar eller magasin. Emellertid har teknikutvecklingen gjort att detta numera betraktas som en snäv definition som lämnats att klargöras i rättspraxis. Nu för tiden anses till exempel en webbplats med löpande publicering av nyhetsartiklar, om webbplatsen tillhandahålls av företag med en uppenbart journalistisk verksamhet, som en tidning eller tidskrift i lagens mening.
Domstolens beslut
I fallet med bloggaren kom domstolen fram till att bloggen inte var att betrakta som en tidning eller tidskrift i lagens mening eftersom den inte motsvarades av eller var knuten till en publikation som utkom med en viss periodicitet. Undantaget för dagshändelser var därmed inte tillämpligt för bloggen. Därutöver ifrågasatte domstolen om bilden kunde anses vara framställd i samband med en nyhetsredogörelse.I fallet rörande Sara Skyttedals bilder kom däremot domstolen fram till att webbplatsen DN.se och DN via Twitter ansågs som tidningar i lagens mening. Dessutom ansågs den händelse som bilderna härrörde sig från som en fråga om en redogörelse av en aktuell händelse som det tidigare inte rapporterats om.
Det fanns även ett informationsintresse då en vid den tidpunkten möjlig partiledare, det vill säga Ebba Bush Thor, förekom på en av bilderna. Domstolen fann även att ett angivande av källan som fotografierna hämtats från tillgodosågs på ett adekvat sätt.
GDPR:s inverkan
Efter GDPR:s införande kan även fotografier och filmer utgöra personuppgifter. All information som direkt eller indirekt kan knytas till en levande person betraktas nämligen som en personuppgift. Det innebär att ett samtycke om användning kan behöva inhämtas även i detta avseende om ingen annan rättslig grund för behandling av personuppgifterna föreligger.
Mer om vad som gäller med anledning av GDPR beskrivs i Cecilia Torelm Tornbergs läsvärda artikel från den 25 april i år.
Användning av en persons bilder i reklam
I marknadsföringshänseende är det även av vikt att poängtera att det också krävs ett samtycke för att använda en identifierbar persons bild eller namn i reklam eller andra kommersiella sammanhang.
Som regel krävs ett samtycke
Sammanfattningsvis kan det konstateras att senare rättspraxis bekräftar att möjligheten att använda någon annans bild utan samtycke är starkt begränsad. Möjligheten för andra än nyhetsredaktioner att åberopa undantaget för dagshändelser, exempelvis på en blogg, framstår som närmast utesluten. I ett kommersiellt perspektiv måste vidare lagen om namn och bild i reklam beaktas, vilken förutsätter samtycke från på bilden förekommande individ.
Avslutningsvis innebär GDPR att om en bild porträtterar en (levande) person behöver även regler om personuppgifter övervägas.
Dela artikeln om du gillade den!
Liknande artiklar
Förslag på mer läsning
Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring
Medvetna konsumenter lockar till miljö- och hållbarhetspåståenden i företagens marknadsföring. Men kraven på vad som får sägas inom detta område är extra hårda. Ta reda på vad som gäller. Läs denna artikel i Kntnt Magasin skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.
Läs artikel »Content marketing v/s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå
Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din content marketing? Då har du säkert upptäckt att var och varannan byrå i kommunikationsbranschen numera påstår sig vara experter på ämnet. Begreppet används flitigt av många, vilket gör det svårare för dig som köpare att veta vem eller vilka du ska vända dig till. I denna artikel hjälper Lars Wirtén dig på traven!
Läs artikel »Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer
Den höga rörligheten på arbetsmarknaden leder till att många byter jobb. För att hindra att företagshemligheter och viktiga kundrelationer följer med till konkurrenten behöver arbetsgivaren känna till juridiken. Om detta handlar dagens artikel författad av advokat Gustav Sandberg och biträdande jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2
Spar på tid och krafter – effektivisera arbetsflödet i din content marketing! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar i Kntnt Magasin. Detta är en andra. Trevlig läsning!
Läs artikel »Vad är artificiell intelligens?
Funderar du på vad AI är och hur du skall förhålla dig till den revolution inom området som vi med säkerhet bara sett början på? Detta är något som vår krönikör Martin Modigh Karlsson ägnar mycket tankemöda. Läs hans intressanta analys i dagens artikel.
Läs artikel »Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1
Effektivisera arbetsflödet i din content marketing. Det finns flera anledningar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar. Den första hittar du här!
Läs artikel »Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?
Då och då händer det att ett företag förlorar kontrollen över sina kunders personuppgifter. Det är naturligtvis inte bra och får konsekvenser. I denna artikel förklarar advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en personuppgiftsincident är och vad du måste göra när en sådan har inträffat. Läs och lär!
Läs artikel »Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök
2020 kommer 50% av alla sökningar ske med rösten visar studie och Googles ”voice search”-tjänst växer så det knakar. Detta gör att du bör SEO-optimera din webbplats för röstsökningar redan nu. I dagens gästkrönika förklarar Alexandra Jung hur du gör!
Läs artikel »Inbound marketing sneglar mot content marketing
I denna gästkrönika reflekterar Niloo Lopez över vart inbound marketing är på väg efter att ha besökt megakonferensen Inbound 2019.
Läs artikel »Överraskande slutsats från INBOUND 2019
Kntnt Radio är tillbaka! I avsnitt 209 diskuterar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez utifrån Niloos ”take aways” från 2019 års upplaga av megakonferensen INBOUND. Samtalet landar i en oväntad konklusion. Pia och Thomas ger också en förklaring till den långvariga tystnaden. Efter 208 avsnitt under nästan lika många veckor blev det helt plötsligt tyst. Vad hände?
Läs artikel »