Tre tips för dig med skrivvånda

Tyc­ker du det är svårt att skri­va? Att kom­ma igång? Jag med. Och säkert de fles­ta and­ra som skri­ver. Men det finns någ­ra enk­la saker du kan göra för att under­lät­ta. I den här blogg­pos­ten tip­sar jag dig om tre saker som hjäl­per mig.

1. Hitta den kreativa luckan

Jag är kre­a­tiv på mor­go­nen. Då spru­tar idéer­na. Kom­mer jag igång då, före allt annat, så infin­ner sig fly­tet. Om jag får arbe­ta ostört hål­ler det i sig tills hung­ern gör sig påmind. Då är kloc­kan ofta en bra bit efter lunch. Ofta har jag ännu inte ätit fru­kost. Men om jag bör­jar med något annat, så går kre­a­ti­vi­te­ten för­lo­rad, och med den fly­tet. Likaså om jag blir avbru­ten. Då för­svin­ner magin.

Tiden från att jag vak­nar tills jag mås­te göra något annat än skri­va, till exem­pel äta, är min kre­a­ti­va luc­ka. Det är då jag skri­ver bäst. När har du din kre­a­ti­va luc­ka? På mor­go­nen, som jag? På kväl­len, när bar­nen har lagt sig? Eller mitt på dagen? För­sök hit­ta din kre­a­ti­va luc­ka, och ta till­va­ra på den. Boka den i din kalen­der. Sche­malägg den.

And­ra som skri­ver myc­ket och som ger skriv­råd lyf­ter ock­så fram en fast tid för skri­van­de som ett av de vik­ti­gas­te tip­sen för att lyckas.

2. Träna skrivmuskeln

En annan fram­gångs­fak­tor som jour­na­lis­ter, copy­wi­ters och fram­gångs­ri­ka blog­ga­re lyf­ter fram är vik­ten av att skri­va regel­bun­det. Det är med skri­van­det som med krop­pen. Båda behö­ver motion för att hål­la sig i trim. Jag vet av egen erfa­ren­het att det är myc­ket lät­ta­re att skri­va, och skri­va bra, om man hål­ler igång skri­van­det. Och jag vet ock­så av egen erfa­ren­het att det är tungt att kom­ma till­ba­ka om man har slap­pat under semestern.

Så för­sök att skri­va var­je dag. Även när du inte behö­ver. Skriv i så fall för byrå­lå­dan, din dag­bok eller din eller någon annans blogg. Själv blog­gar jag om livet som för­äl­der till seg­lan­de barn. Det är ock­så ett bra stäl­le att expe­ri­men­te­ra – något som vi pra­ta­de om i avsnitt 11 av Knt­nt Radio.

3. Döva den inre redaktören

Ett tred­je och sista tips är att göra pre­cis det jag gör just nu – i skri­van­de stund. Att bara låta orden ström­ma ned på papp­ret – för­låt i ord­be­hand­la­ren – utan vida­re efter­tan­ke och redi­ge­ring. Det blir ostruk­tu­re­rat (fria asso­ci­a­tio­ner bru­kar vara det). Mas­sor av stav­fel (effekt av pek­fing­er­vals i högt tem­po). Kons­tig menings­bygg­nad (inte minst ofull­stän­di­ga sat­ser). Och and­ra tokig­he­ter. Men jag låter fing­rar­na dan­sa vidare.

Jag har dövat den inre redak­tö­ren. Den där som kan fast­na på ett ord­val. Som avskyr stav­fel. Som vill ha struk­tur och logik i tex­ten. Och som äls­kar att byg­ga långa och vind­lan­de mening­ar, med många bisat­ser, inskjut­na som den här, bara för att hen kan, och vill visa.

Att döva den inre redak­tö­ren, att asso­ci­e­ra uti­från ämnet och låta orden bara kom­ma och snabbt pli­ta ned dem, det är det vik­ti­gas­te rådet jag ger dig idag. Det är en tek­nik som de all­ra fles­ta duk­ti­ga skri­ben­ter tilläm­par i någon form.

Det kan vara svårt i bör­jan att kopp­la bort det kri­tis­ka tän­kan­det. Det krä­ver övning. Men om du tar mina råd på all­var, och bör­jar skri­va dag­li­gen, på en bestämd tid, så får du många till­fäl­len att ock­så öva dig på detta.

Sen då?

När väl tex­ten är för­löst, så får den inre redak­tö­ren visa den nyföd­da sin kär­lek. För även om den förs­ta tex­ten ofta är för­vå­nans­värt bra, intres­sant och, inte minst, liv­fullt, så är det efter­be­ar­bet­ning­en som skil­jer goda skri­ben­ter från dåliga.

Rät­ta stav­fel. Put­sa på ord­val. Flyt­ta mening­ar och hela styc­ken. Ta bort över­flöd, och lägg till där det sak­nas. Allt det gör jag. Men jag behål­ler ofta ofull­stän­di­ga sat­ser, och mening­ar som inleds med kon­junk­tio­ner. Punk­ten har ham­nat där den gjor­de för att för att mar­ke­ra paus – paus för efter­tan­ke, för effekt, för andhämtning.

En för­del med efter­be­ar­bet­ning­en, utö­ver att tex­ten blir bätt­re, är att det inte är lika kre­a­tivt krä­van­de. Det pas­sar allt­så utmärkt att göra på tid utan­för den kre­a­ti­va luckan.

Det finns mer att säga. Till exem­pel om att väl­ja ämne och hit­ta en vin­kel. Om bak­grunds­re­se­arch. Att hit­ta bil­der. Och sät­ta rubrik. Saker som ock­så mås­te göras. Men det får vara till en annan gång.

Sammanfattning

Så för att sam­man­fat­ta så har jag tre tips till dig:

1. Hit­ta din kre­a­ti­va luc­ka och pla­ne­ra ditt skri­van­de så att det sker på den tiden.
2. Skriv var­je dag, även när du inte behö­ver, för att hål­la dig i trim.
3. Skriv förs­ta utkas­tet som det kom­mer och gå sen till­ba­ka och gör all nöd­vän­dig redigering.

Den här tex­ten skrev jag på mind­re än 30 minu­ter. Den förs­ta ver­sio­nen vill säga. Nu skall jag put­sa på tex­ten. Det behövs san­ner­li­gen! Och det lär ta betyd­ligt mer än 30 minu­ter. Jag räk­nar den tiden i timmar.