Social video är inte video i sociala medier. Så vad är det då? Varför ska du göra social video? Är det dyrt? Och hur ska du göra det? I veckans specialavsnitt av Kntnt Radio får du svaren av Jerry Silfwer – den prisbelönte PR-konsulten känd som Doktor Spinn. Lyssna (eller läs) nu!
Social video är inte video i sociala medier. Så vad är det då? Varför ska du göra social video? Är det dyrt? Och hur ska du göra det? I veckans specialavsnitt av Kntnt Radio får du svaren av Jerry Silfwer – den prisbelönte PR-konsulten känd som Doktor Spinn.
Veckans avsnitt är minst sagt ett specialavsnitt. Vi experimenterar med ett nytt format. Mejla gärna till radio@kntnt.com och berätta vad du tyckte. Jag hoppas förstås att du älskar det. Om du gör det så får du gärna berätta det på LinkedIn, Facebook och Twitter. Tack!
Om du ännu inte har kommit dig för att ladda ned en podcast app i din telefon och prenumerera på Kntnt Radio så kan du lyssna på avsnittet här. Nedan hittar du också hela manuset, inklusive transkribering av Jerrys svar. Håll till godo!
Inledning [0:00]
Mitt namn är Jerry Silfwer. Och jag hjälper företag att få bättre spinn på sin kommunikation och marknadsföring i digitala kanaler.
För några veckor sedan talade Jerry Silfwer, kanske mer känd som Doktor Spinn, på Kntnt frukost. Det kanske var sista gången han pratade om det som har gjort honom känd och prisbelönt: Om konsten att få spinn på sitt innehåll.
För det är ”time for a career change”, som han själv skriver på sin blogg. Och det nya som lockar Jerry Silfwer är social video.
Social video. Det låter som video i sociala medier. Men det är inte vad Jerry Silfwer menar. För honom är social video något mycket mer fundamentalt än i vilka medier de sprids i.
I veckans avsnitt av Kntnt radio utvecklar han sina tankar, förklarar varför du ska satsa på social video, och berättar hur du kan göra.
Välkommen till Kntnt radio, avsnitt 154, den 2 november 2017.
Jag heter Thomas Barregren.
[SIGNATURMELODI]
Denna vecka ska vi prata om social video med Jerry Silwfer. Men istället för att göra som vanligt – lyssna på ett samtal rakt upp och ned – ska vi göra ett experiment med ett litet mer producerat format. Hör gärna av dig efter programmet och berätta vad du tycker.
Men först lite reklam.
[REKLAM]
Jerry Silfwer byter karriär [2:15]
I november varje år samlas créme de la créme inom PR-branschen i Sverige för att dela ut priser till varandra. Men ett pris skiljer sig från alla andra. Det är Cisions PR Influencer Award, som ges till en PR-konsult som under året haft stort digitalt inflytande, enligt Cisions egen rankingmetod som mäter både synlighet i digitala nyhetsmedier och engagemanget i sociala medier. Det är alltså ett pris baserat på objektiv prestation, istället för en jurys subjektiva tyckande.
I fjol gick priset till Jerry Silfwer. Känd online som Doktor Spinn. Under många år har han arbetat på små och stora byråer, både i USA och Sverige, med att hjälpa företag att få bättre ”spinn” på sin kommunikation i digitala kanaler.
Men nu är det slut med det.
Eller rättare sagt. Nu byter han fokus, från inbound marketing, till social video.
Efter att ha ägnat de senaste två tre åren åt att prata och tittat väldigt mycket på inbound marketing så känner jag nu att det är dags att ta nästa steg och titta på… För jag drivs av sådant som person och individ. Att försöka hitta ett område där jag ser att här finns det mycket att göra. Här kan man göra grymt roliga saker och ha roligt på jobbet. Och där jag ser en stor förbättringspotential – där man kan göra mycket nytta för många organisationer och företag – är just social video.
Innan vi pratar vidare om social video, så bör jag förtydliga att inbound marketing i Jerry Silfwers värd inte är det samma som inbound marketing i Hubspots värld.
När Jerry Silfwer säger inbound marketing tänker han på marknadskommunkation som får presumtiva kunder att självmant söka upp innehåll och ta del av avsändarens budskap – det som Seth Godin kallar permission marketing.
I Hubspots värld är inbound marketing en metod som det börsnoterade bolagets grundare hittade på för tio år sedan för att sälja bolagets programvara. Deras metod börjar med en blogg. Så långt kan Hubspots metod sägas vara inbound. Men där upphör det. Från och med nu är Hubspots metod snarare outbound än inbound. Kontaktuppgifter lockas av besökare med ”lead magnets”. Säljare kontaktar besökare som nu ses som ”leads”. De som inte konverterar skickas in i ett ”lead nurturing”-program där en lång rad mejl ska ”fostra” dem till köp. Alltihop drivs med marketing automation.
Låt oss för säkerhets skull höra vad Jerry Silfwer själv säger:
Jag har ju fokuserat väldigt mycket på inbound marketing, och tyckt det varit superviktigt, och har pratat om det och puschat för det i ja typ tre års tid.
[Thomas:] Bara för sakens skull: Du tänker inte Hubspots inbound marketing, du tänker inbound?
Nä! Vad bra att du tar upp det. Här tycker jag att Hubspot är jätte bra. Lite dyrar, kan jag tycka. Men Hubspot är jättebra. De har ju varit otroligt duktiga på att äga begreppet inbound. Men jag ser ju inbound som så mycket större än bara en mjukvara. Inbound är att se till att man bygger sin egen varumärkespublik i stället för att bara jaga outbound hela tiden. Så superbra förtydligande där.
Social video är inte video i sociala medier [5:44]
Det är tydligt att Jerry Silfwer är en tänkare som vågar gå egna vägar och följa dem längre än de flesta av oss. Han nöjer sig inte med Hubspots färdigpaketerad betydelse av inbound marketing, utan ger ”inbound marketing” den betydelse det borde ha haft.
På samma sätt har han gjort med begreppet social video.
När vi hör social video tänker nog de flesta på video i sociala medier. Det gjorde jag, innan jag intervjuade Jerry Silfwer. Och det verkar vara den vanligaste förklaringen på webben. Men Jerry Silfwer menar att det inte räcker.
Min tanke med att just prata om social video, sär-skilt från klassiskt, vanlig videoproduktion, är att det är, tycker jag väldigt uppenbart – det börjar bli väldigt uppenbart – att den logik som man behöver ha – det sättet att berätta historier – är en annan typ av tänk, för att faktiskt lyckas med video på webben eller i sociala kanaler. Säg att du jobbar med med rörligt på din webbsajt – om vi pratar lite kanaler – då är det ju ändå viktigt att den här videon faktiskt också fungerar, till exempel på Facebook eller är LinkedIn, och här kan man då se vad är det som gör att en video, som man har på sin egna sajt, också har den här delbarheten i sociala medier.
Jag hoppas du uppfattade den subtila, men viktiga, skillnaden mellan social video och video i sociala medier.
Till en början behöver en social video inte finnas i sociala medier. Den kan, som i Jerry Silfwers exempel, finnas på en webbplats, eller varför inte i ett nyhetsbrev eller någon helt annanstans.
Men det bör vara ett ställe från vilket det är lätt att dela den vidare.
För det är delandet som skiljer social video från video i allmänhet. En social video ska vara gjord för att människor ska vilja dela den vidare. Och då behövs två saker:
- Videon måste snabbt fånga och behålla uppmärksamheten. Du har bara två sekunder på dig, enligt en studie som Facebook har gjort.
- Och videon måste fungera som social valuta. De som delar den gör det inte för att vara snäll mot dig. De gör det för att berätta något om sig själva för sina följare. Att du också når dem är ur deras perspektiv en bieffekt.
Så här förklarar Jerry Silfwer det.
Jag skulle säga i första hand två faktorer:
Den ena faktorn är att man har extremt kort tid på sig att faktiskt ”hooka” en person. I normal storytelling så hade man kanske jobbat mer långsiktigt: Först hade man försökt skapa ett kontrakt med tittaren, för att få dem att bli investera i det här, sedan bygger man bakgrund och sedan försöker man ha någon sorts ”point of no return” för att få dem att verkligen ge sig hän i historien. Det här hinner man inte riktigt på webben, så här behöver man istället hitta ett sätt att berätta historier där man kan få dem att bli intresserade direkt.
Sedan så måste man tänka till mer: Om jag delar det här med mina vänner, vad säger ni om mig. Till exempel om den cool snowboard-film, då kan man tänka sig att många delar den för att det är en cool snowboard-film, men många delar ju också förstås för att [säga]: ”Hej! Jag delar den här, alltså är också jag cool”. Den narcissistiska effekten.
Så en social video kännetecknas av
- att den snabbt fånga och sen behåller uppmärksamheten, och
- att den ”betalar” för sin spridning genom att berätta något positivt om de som delar den.
I veckans avsnitt av Kntnt Radio ska vi ta reda på mer om de här sakerna. Och inte minst ska vi ta reda på hur vi kan komma igång utan att det kostar skjortan. Häng med.
Stortytelling i video [9:49]
För drygt 2350 år sedan beskrev Aristoteles hur ett drama ska vara uppbyggt för att fånga och behålla publikens intresse. Det finns en huvudperson, som har någon form av brist. Under dramats inledande halva ställer bristen till med problem, som avslöjar en gåta. Under den avslutande halvan hittar huvudpersonen svaret på gåtan och kommer samtidigt till insikt som hjälper honom eller henne att övervinna sin brist. Vid behov tar handlingen en ny riktning som avslöjar en ny pusselbit till gåtans lösning.
Känner du igen berättarstrukturen?
Det borde du göra. Nästan varenda film du har sett följer Aristoteles dramaturgi.
Den har förstås förfinats genom åren. Strax före vår tidräkning bestämde Horatius att det behövs fem akter. Fyra hundra år senare drog Aelius Donatus ned antalet till tre. Under renässansen var man uppe på åtta. Och så höll det på.
Men hela tiden fanns Aristoteles grundläggande dramaturgi kvar. Inte konstigt, eftersom den verkar vara allmänmänsklig.
1871 observerade antropologen Edward Taylor återkommande drag hos många berättelser: En hjälte ställs inför en utmaning. Efter viss tvekan antar han eller hon utmaningen. Vägen till lösningen bjuder på problem och svårigheter, och till sist ställs hjälten inför en avgörande kris. Hjälten löser krisen, vilket för alltid förändrar honom eller henne.
Under de kommande åren framkastas olika teorier och modeller för att beskriva det som har kommit att kallas ”The Hero’s Journey”. Den mest kända beskrivningen är Joseph Campbells arbete – The Hero with a Thousand Faces – som George Lucas hämtade mycket näring ifrån när han skrev den första Star Wars-trilogin.
Det verkar som om vi människor, oavsett var på jorden vi är födda, eller i vilket århundrade, helt enkelt älskar denna form av berättelser. Det finns till och med modern forskning som stödjer detta.
Men, fungerar den klassiska dramaturgin också för social video?
Insikten som jag kommer till själv, vilket provocerade mig väldigt mycket. För jag älskar att titta på den klassiska dramaturgin. Den har fungerat liksom i tvåtusen år sedan den formulerades. Så det var provocerande för mig att tänka: ”Jamen, det fungerar inte här. Nämen, jag hinner ju inte riktigt berätta det. Behöver hitta andra sätt att hålla människor kvar.” Och [jag] kom på mig själv med att titta mer på David Lynch och Twin Peaks, där det plötsligt kommer in en vit häst som bara går förbi i bildrutan, och ingen förklaring till varför. Man blir som hypnotiserad och bara måste sitta kvar för att få mer svar.
En intressant grej som jag iakttagit just med video och som går väldigt bra – både i egna kanaler och i sociala nätverk och i spridning aspekten – och det här går emot det vanliga tänket – i normal storytelling. Då måste man ju på något sätt först berätta vad är det för någonting du kommer att få. Men här tycks det vara det omvända, att här behöver man liksom dra ut på ”the reveal” för att på det sättet hålla människor kvar bildruta efter bildruta. Jag tycker till exempel att… Många har säkert sett Tasty (tror jag de heter) som gör snabbspola recept där de helt enkelt visar recept på hur man lagar olika maträtter. (Fast maträtter och väl att ta i. Det är otroligt onyttigt.) Så ser man det snabbspola. Man vet inte vad det ska bli. Man måste titta på de här 1:30 minutrarna, eller vad det kan tänkas vara, för att få se vad blev det här. Samtidigt är det ju väldigt visuellt – för man ser då snabbspolat hur man knäcker ägg i en burk och man har i en hel burk Nutella i det där – så undrar man vad ska det här bli för någonting. Då finns det där elementet av att det finns en ”korkad majoritet” i det här, på det sättet att det är väldigt mycket snack om att allting måste vara super nyttigt. Då göt Tasty recept som är superonyttiga istället. Och sedan så håller man ut på ”the reveal” – det vill säga vad är någonting som ska berättas – så att man får inte se att det här blev en riktig kaloribomb till Nutella-kaka förrän i nästan sista bildrutan.
Så det här har jag verkligen tänkt mycket på, och är passionerad kring de aspekterna. Men jag ska också säga… För det blir lätt att man tänka kring storytelling, kring dramaturgi och så vidare. Men om man backar ut ett steg, så tycker jag också att det är värt att prata om det här att det finns otroligt mycket, när det gäller företags- och organisations-kommunikation, som skulle kunna också berättas i rörligt. Det kan vara alltifrån att man vill förklara ett komplext affärsområde till att man vill eftersälja en konferens eller event som man har gjort, till att man vill göra instruktionsvideo, till att man vill göra interna videos för medarbetarna, kring att man vill bygga talespersoner, kring att man vill jobba med… Så vad jag menar är att det handlar inte heller bara om underhållning.
Med andra ord: Om du vill att en video ska sprida sig själv, vilket är kvintessenssen av social video, så måste du snabbt presentera en gåta som sen hålls aktuell genom hela klippet ända tillslutet. Det är så du fångar och behåller målgruppens intresse.
Men det räcker inte. Du måste också ge tittaren skäl att sprida din video vidare. Och det kräver social valuta.
Video som social valuta [16:12]
Vid University of Pennsylvania undervisar och forskar Jonah Berger. Han har ägnat sin karriär, så här långt, åt att studera vad som får vissa saker, men inte andra, att sprida sig. Det har resulterat i två bästsäljande böcker som jag varmt rekommendera: Contagious och Invisible Influence. De sammanfattar på ett begripligt och tillämpbart sätt var forskningen inom området står idag.
En av sakerna Jonah Berger tar upp i böckerna är social valuta (social currency).
Med vanlig valuta, det vill säga pengar, kan du betala mig för att sprida ditt innehåll, till mina följare. Jag måste dock uppleva värdet av pengarna jag får som större än eller lika med det värde jag upplever att jag ger dig när jag sprider ditt innehåll.
Men om ditt innehåll är tillräckligt bra, vad nu det betyder, så kan jag tänka mig att sprida ditt innehåll till mina följare, för mindre pengar, eller inga pengar alls. Det beror på att jag upplever att jag också får ett värde av att sprida ditt innehåll till mina följare. Det är det värdet som är social valuta.
Hängde du med?
Så vad kan du göra för att andra ska uppleva det värdefullt att sprida din video (utan krav på pengar eller andra motprestationer)?
Enligt Jonah Berger finns det tre saker du kan göra.
- Du kan lyfta fram det som gör din produkt anmärkningsvärd. Ett exempel, som Jonah Berger gav i ett webinar som Harvard Business Review arrangerade i fjol, är Volvo Trucks video The Epic Split. För visst är det anmärkningsvärt att Volvos nya lastbilar kan styras med sådan precision att det är möjligt att gå ned i split mellan dem. På samma sätt kan du lyfta fram det som är verkligen anmärkningsvärt med ditt företags produkt.
- Du kan använda en spelmekanism. De flesta av oss vill prestera, och helst bättre än andra, och när vi gör det vill vi också berätta det för så många som möjligt. Det är därför du har en massa vänner på Facebook som delar sitt fantastiska resultat i en IQ-test eller att de hör till en procent av befolkningen som kan se något i en bild eller liknande. Gör något liknande i dina videos.
- Du kan få människor att känna sig som insiders. Det är nog det enklaste sättet att få människor att dela din video. Få dem att känna sig smarta, utvalda och insatta.
Efter att ha lyssnat färdigt på detta avsnitt av Kntnt Radio hoppas jag du känner dig
- smart (som kan förklara social video för dina vänner),
- utvald (eftersom du hör till en exklusiva skara lyssnare av Kntnt Radio), och
- insatt (för du vet att social video inte är det samma som video i sociala medier).
Men varför är det här med spridning så viktigt? Det är ju svårt – minst sagt. Det är illa nog vi måste gör en video som snabbt fångar tittare och sen behåller dem hela vägen. Varför också få dem att sprida videon vidare?
Video tenderar att vara dyrt, så det här är ju en delförklaring till varför vi fortfarande inte ser tillräckligt mycket video. Det här är min åsikt.
Jag har träffat så många, om vi tar som exempel B2B-företag, där man har känt att ”Jamän, vi kulle behöva en explainer-video som kan förklara vår verksamhet i enkla ord, vad vi gör, vilket värde vi tillför, och var man kan hitta oss.” Och då gör man typiskt en expaliner-vide. Och så betalar man mellan 70 och 100 tusen spänn för det här. Och lägger upp den på sajten som ett inbäddat youtube-klipp så att den lever både på Youtube och på sajten. Och då har kanske legat där i två år och har 759 views. Det är klart att då har ja man väldigt… Det är inte givet då att man har bra ROI på den satsningen.
Så därför så tycker jag det att i begreppet social video så vill jag gärna baka in distribution. För själva distributionen måste finnas med redan i produktions-tänket. Så man behöver hitta sätt att producera video där man redan har tänkt in att det här ska faktiskt kommuniceras och delas av människor. Och man behöver hitta ett kostnadseffektivt sätt att göra det här på. För det går inte att ta det här reklamfilmstänket, där en reklamfilm kostar 3 miljoner och skapat och 10 miljoner att få ut i medier.
Så här långt har vi lärt oss vad social video är, och varför vi ska göra det. Nu är frågan: Hur?
Måste video vara dyrt? [20:50]
För några år sedan – när det börjades prata om hur viktigt video kommer att bli – så började framsynta och modiga kommunikatörer och marknadsförare att testa att spela in video med sin mobiltelefon, surfplattor och liknande. Kvalitén var inte strålande. Men man gjorde en dygd av nödvändigheten, och pratade om lo-fi video som det nya svarta.
Men pendeln har vänt, och idag eftersträvar många återigen en kvalitet som spränger mångas budgetramar – speciellt om videos ska produceras något så när regelbundet.
Så vad ska vi göra?
Om man tittar på det från två håll:
Jag tror att å ena sidan måste företag organisationer bli bättre på att skapa rörligt inhouse, och då tror jag att… Jamen, som här: Vi sitter idag framför en väldigt professionell podd-setup; jättefina mikrofoner och proffsiga grejer och sådana här saknar. Det kan man ju hitta, faktiskt, hos fler företag är er, att man börjat till exempel: ”Jamen, podcast är ett sätt för oss att komma ut.” Då måste kommunikatörer och marknadsförare börja lära sig lite grann om ljud och ”nivåer” och ”gain” och allt vad du kan tänkas vara. Kanske lite efter bearbetning med nivåer och sådana saker.
Där tycker jag mig se att väldigt många företag nu börjar sätta upp en liten hemma-studio fast på företaget, så att man enkelt kan synka upp experterna som kan… I stället för att bara göra ett blogginlägg där man lyfter fram expertens kunskap, så gör man också en liten video till det här, så att man får ansiktet på den här personen, man får känslan höra hans eller hennes röst och så vidare. Det tror jag man kommer till, och jag tror att alla har vi ju sett utvecklingen på… Man kan ju med en ganska enkel DLS-kamera få otroligt bra bildkvalitet. Framför allt många bloggare ser där hur man, faktiskt då, med till exempel en mygga, kan komma väldigt nära munnen och på det sättet få väldigt bra ljudkvalitet och så använder man då Iphone som inspelnings-apparat. [Man] tar då in i två system in ljudet separat och bilden separat, synkar upp det med en handklapp innan, och så kommer man väldigt långt, på de bitarna. Så det här tror jag måste börja hända. Och det är det här som jag tycker är så himla spännande.
Det här måste börja hända på företagen. Inte bara det att man måste börja titta på… På samma sätt som man började, för länge sedan nu, tänka att: ”Nu måste vi tänka att informationen ska leva på en sajt.” Och så börjar man förstå, liksom: ”Hur ska vi kunna lägga upp saker? Måste vi springa till IT-avdelningen varje gång vi vill lägga upp ett pressmeddelande eller någonting?” Till att man började förstå att ”Ja, vi måste börja jobba med bilder också; vi kan inte bara sitta och ta trista stock-bilder hela tiden”. Till att börja tänka ljud, också. Vi vet ju [att] i synnerhet i Sverige så finns en stor kärlek till poddar, och då börjar många företag att fundera på det, och då måste man ju börja fundera på ljud, till exempel. För det är jobbigt att lyssna på en podd med dåligt ljud. Och nu ser jag här att det är verkar som… Jag tycker verkligen personligen att det verkar så himla spännande nu och se när den här resan verkligen tar fart, inhouse på företagen.
Och, som jag nämnde, från det andra hållet vi behöver titta så kommer dej ju förstås att dyka upp specialister på just den här delen av content-marknadsföring – content marketing – och de här specialisterna måste komma ner i pris. Jag ser inte att det kan fungera på något annat sätt. För det kan inte gå att ligga på de nivåerna. Så att jag förväntar mig en ganska kraftig prispress på den här video-marknaden.
Innan vi fortsätter ska jag, för fullständig transparensens skull, berätta att Jerry Silfwer håller på att starta en byrå specialiserad på social video. Så jag förmodar att ett av deras konkurrensmedel kommer vara prispress utan att offra kvalité.
Många företag, speciellt inom B2B, säljer osexiga saker. Hur kan de göra social video? Det ska vi prata om efter reklamen.
[REKLAM]
Så gör du social video [26:09]
Tänk dig ett företag som säljer proppskåp, kabelrännor och strömbrytare. Inte till konsumenter, utan till elinstallatörer. På många sätt ett typiskt B2B-företag. Hur ska de göra social video? Jag frågar Jerry Silfwer:
Om man ska upphandla den här typen av tjänster: Vad är det man ska tänka på då? Då kan jag tänka mig att man skulle kunna göra en video kurs i tre delar, där man berättar om de vanligaste fallgroparna, vad man ska tänka på, hur man får ekonomi i det här och så vidare. Det här skulle man kunna göra väldigt medryckande: Man kan ha snygg grafik, man kan ha lite musik (så att det inte bara blir snack snackigt i ett klassrum hela tiden), så kan man bryta av med bilder, man kan fälla in frågor från elinstallatörer (som är infällda, som synkar och så vidare). Så en sådan typ av innehåll skulle ju då kunna leva också väldigt länge och göra stor nytta.
Sedan tror jag också att säljarna i det här fallet – för det här exempelföretaget vi pratar om – måste, tror jag, redan idag ha ett videomaterial, och inte bara tråkiga ”one pagers” med produktinformation på. Säljarna behöver videomaterial i den här aspekten.
[Thomas:] Är det en sådana där vanlig, liksom, [med] lite klämkäck stock-musik och någon som skruvar lite grann och så bara…
Tvärtom där, skulle jag säga – att göra det väldigt redaktionellt istället: Att verkligen göra det tydligt att det här är problemet. Det traditionella felet i all säljkommunikation är att man går direkt på lösningen. Varför ska man lyssna på lösningen om man inte har fattat problemet? Så då ser man till att man använder också video till att illustrera problematiken.
Som en tredje grej man skulle kunna göra, i det här hypotetiska fallet, är ju då att man kanske riktar sig lite mer till kundens kund så att man gör ett filmpaket som kundens kund kan använda i sin kommunikation sen. Det tror jag skulle vara väldigt populärt. Och då kanske man skulle kunna göra en ganska ganska skön film om hur man gömmer undan sladdar på bästa sätt: ”Tio innovativa sätt att gömma honom sladdar som de inte syns.” Då kan man göra sig rolig på det faktum att man har en business som handlar om saker och ting som människor inte vill se. Är ni med? På det sättet kan man ju ändå göra det ”accessible” för människor.
Nu var det här liksom bara rakt upp och ner. Men här tror jag att genom att börja tänka rörligt i mixen så finns det en massa saker som man kan göra något där. I synnerhet i B2B-världen där det faktiskt är ganska låg konkurrens, ofta, med bra innehåll.
[Thomas:] Hur länge ska en sådan film vara? Är det 30 sekunder? Är det två minuter? En kvart? Är det en timme?
Ja, och där skulle vilja säga: Om man tänker sig till exempel att man har haft – nu tar jag det väldigt konkret här – säg att man har gjort en inspelningsdag för det här. Från den inspelningsdagen så skulle man ju vilja göra… det som kallas ”outtakes”… Så skulle man ju vilja ha kanske 4–5 outtakes för Facebook. Och då ska de inte vara särskilt långa allt; vi pratar inte om en sekunder. Men man vill ju också kanske ha någonting till en till en cornerstone bloggpost som ska ligga kvar länge och som ska inlänkas från resten av sajten. Och den kanske ska vara liksom 7,5 minut när man går igenom alla de här grejorna. Så det är en outtake. Och så sen kanske man vill klippa ner något som är mer anpassat till säljarna och så vidare. Så här kommer vi in på kostandsaspekten.
Ofta som man har tänkt video så har man tänkt en ”on-location shoot” och sen en outtake. Men det här kommer inte att fungera i dagens mediasamhälle. Utan för varje on-location shoot så måste man vara sjukt duktig på att göra olika remixer och plocka ut – jag kallar det för ”native-content”, inspirerat efter Gary Vaynerchuk – att varje enskilt content måste vara perfekt anpassat för kanalen. Så att istället för att tänka att: ”Okej, vi ska vara ute och filma hela tiden”, så ska man i stället tänka att: ”Hur tar vi in ett grundmaterial som vi kan anpassa till en mängd olika kanaler?”, på det sätt. Så det här är ju ett sätt att också komma ner i kostnad: Om det är ett väldigt kreativt företag så kanske man har en dag on-location när man synkar talespersoner, man kör drönare och tar snygga bilder, man sätter upp och skjuter lite sådana här stop motion-filmer. Och så sen med det materialet så kanske man kan leva ett helt kvartal med olika remixer olika outtakes för olika kanaler och så vidare. Det här ser jag inte görs i någon större organiserad form alls.
Att filma ett grundmaterial, som sen används för att under lång tid göra många olika videoklipp anpassade till olika kanaler, är grymt smart.
Man skulle kunna göra detta genom att filma en rad olika klipp som sen klipps ned och klipps samman till både korta och långa videos. Men det ställer stora krav på dig som ska tänka ut vilka klipp du kommer att behöva.
Jag föreslår att du i början, innan du blir varm i kläderna, fokuserar på en videoproduktion åt gången, gör ut den för den tilltänkta kanalen, och sen funderar på hur du kan återanvända råmaterialet för nya utgörningar för andra kanaler. Filma gärna lite extramaterial som fångar atmosfären, visar miljön och presenterar människorna – så kallad B‑roll. Även om du inte vet från början var det ska användas så kan det komma till användning längre fram. Passa också på att filma ”behind the scenes”.
Avslutning [32:19]
Det var allt för idag.
Nästa vecka är Kntnt Radio tillbaka med den tredje omgången av Content spaning – där Malin Sjöman, Pia Tegborg och jag (Thomas Barregren) spanar om ett aktuellt ämne. Nästa gång är det influencer marketing som står på agendan. Missa inte det!
Stort tack till dig som har lyssnat. Jag hoppas du mejlar till radio@kntnt.se och berättar vad du tyckte om dagens program. Det är ju ett experiment med ett nytt format. Vi är nyfikna på vad du tyckte.
Stort tack till Jerry Silfwer som lät sig tappas på all sin klokskap. Och vill ni andra ha mer av den varan så kan ni se hans frukostföredrag hos oss på www.kntnt.se/magasinet/15979.
Och ett stort tack till min kollega och kompanjon Pia Tegborg, som denna vecka inte har hörts, men har jobbat lika flitigt som vanligt för att programmet ska bli av.
Du hittar länkar till saker vi har pratat om, och musiken vi har spelat, på www.kntnt.se/magasinet/16121.
Och till sist; om du inte redan har gjort det så är det hög tid nu: Öppna din poddspelare, sök efter K‑N-T-N‑T och prenumerera på Kntnt Radio.
På återhörande nästa vecka. Hej då!
[SIGNATUR]
Musik i programmet
I programmet spelas följande musik:
- All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0)
- 28 Aussens@iten © Stefan Kartenberg (CC BY 3.0)
- SATURN © ”onlymeith” (CC BY-NC 3.0)
- slowLane © Martyn Bloor (CC BY-NC 3.0)
- A Shark Jam © Martijn de Boer (CC BY-NC 3.0)
- Epic Majestic Heroic Orchestral © Carlos Estella (CC BY-NC-SA 3.0)
- Blue Mermaid © Alex Beroza (CC BY-NC 3.0)
- Elron and Admiral Bob Tapped Out © Richard Bethell (CC BY-NC 3.0)
- Rocky Road to Dublin © Stefan Kartenberg (CC BY-NC 3.0)
- The Last One At The Bar © Tobias Weber (CC BY 3.0)
- Marcos Theme © Jeff Grant (CC BY-NC 3.0)
- Gargantua © Richard Bethell (CC BY-NC 3.0)
- aquila © ”urmymuse” (CC BY-NC 3.0)
- Metropolis Logic Drums © LFL (by Looperman)
Dela artikeln om du gillade den!
Liknande artiklar
Förslag på mer läsning
Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring
Medvetna konsumenter lockar till miljö- och hållbarhetspåståenden i företagens marknadsföring. Men kraven på vad som får sägas inom detta område är extra hårda. Ta reda på vad som gäller. Läs denna artikel i Kntnt Magasin skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.
Läs artikel »Content marketing v/s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå
Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din content marketing? Då har du säkert upptäckt att var och varannan byrå i kommunikationsbranschen numera påstår sig vara experter på ämnet. Begreppet används flitigt av många, vilket gör det svårare för dig som köpare att veta vem eller vilka du ska vända dig till. I denna artikel hjälper Lars Wirtén dig på traven!
Läs artikel »Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer
Den höga rörligheten på arbetsmarknaden leder till att många byter jobb. För att hindra att företagshemligheter och viktiga kundrelationer följer med till konkurrenten behöver arbetsgivaren känna till juridiken. Om detta handlar dagens artikel författad av advokat Gustav Sandberg och biträdande jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2
Spar på tid och krafter – effektivisera arbetsflödet i din content marketing! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar i Kntnt Magasin. Detta är en andra. Trevlig läsning!
Läs artikel »Vad är artificiell intelligens?
Funderar du på vad AI är och hur du skall förhålla dig till den revolution inom området som vi med säkerhet bara sett början på? Detta är något som vår krönikör Martin Modigh Karlsson ägnar mycket tankemöda. Läs hans intressanta analys i dagens artikel.
Läs artikel »Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1
Effektivisera arbetsflödet i din content marketing. Det finns flera anledningar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar. Den första hittar du här!
Läs artikel »Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?
Då och då händer det att ett företag förlorar kontrollen över sina kunders personuppgifter. Det är naturligtvis inte bra och får konsekvenser. I denna artikel förklarar advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en personuppgiftsincident är och vad du måste göra när en sådan har inträffat. Läs och lär!
Läs artikel »Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök
2020 kommer 50% av alla sökningar ske med rösten visar studie och Googles ”voice search”-tjänst växer så det knakar. Detta gör att du bör SEO-optimera din webbplats för röstsökningar redan nu. I dagens gästkrönika förklarar Alexandra Jung hur du gör!
Läs artikel »Inbound marketing sneglar mot content marketing
I denna gästkrönika reflekterar Niloo Lopez över vart inbound marketing är på väg efter att ha besökt megakonferensen Inbound 2019.
Läs artikel »Överraskande slutsats från INBOUND 2019
Kntnt Radio är tillbaka! I avsnitt 209 diskuterar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez utifrån Niloos ”take aways” från 2019 års upplaga av megakonferensen INBOUND. Samtalet landar i en oväntad konklusion. Pia och Thomas ger också en förklaring till den långvariga tystnaden. Efter 208 avsnitt under nästan lika många veckor blev det helt plötsligt tyst. Vad hände?
Läs artikel »