Tvingas du publicera sönderkompromissat och urvattnat innehåll? Det är vanligt i större organisationer. Och säkert inte ovanligt i mindre heller för den delen. Om det och vad du kan göra åt saken skriver Pontus Staunstrup i denna gästkrönika.
Den brittiska content-byrån Sticky Content har undersökt hur företag i Storbritannien och övriga Europa arbetar med content marketing. Resultatet är en intressant läsning som jag rekommenderar att du laddar ned och läser. En fråga de ställde löd
Vad händer när ni har meningsskiljaktigheter i er organisation om innehåll som redan har utarbetats?
Vad tror du blev svaret?
Detta händer vid oenighet om innehåll
Hela fyra av tio valde att göra som den mest seniora intressenten sa. Var tredje svarade att de tog hänsyn till vad alla tyckte – med ett kompromissinnehåll som resultat. Och en av tio låter produktägaren bestämma. Bara i vart sjätte fall gjorde teamet vad de själva eller den med mest innehållserfarenhet tyckte var rätt.
Det värsta är att nästan 6% inte använde innehållet över huvud taget! Det är tid och pengar som går förlorat helt och hållet. Men även de andra svaren innebär olika grader av misslyckande.
Olika grader av misslyckande
Att försöka kompromissa sig fram till en lösning, som görs i 31 procent av fallen, är nästan lika illa som att inte använda det alls. Innehåll som ska tillfredsställa alla behov blir ofta det rakt motsatta. Det gör inte någon glad.
Nästan 40 procent gör som högsta chefen säger. Kanhända inte så konstigt, men det är generellt inte en bra idé. För vad säger att högste chefen är tillräckligt insatt i målgruppen för att avgöra om det producerade innehållet verkligen skapar värde för dem.
Av samma skäl är det ett problem för de 9,8 procent som lät produktägaren bestämma.
För många kockar
I min förra gästkrönika frågade jag retoriskt om content marketing är en för allvarlig sak för att anförtros marknadsförare. Så jag förstår om du tror att jag tycker det är en dålig lösning att låta marknadsfolket avgöra. Men jag tycker att den sjättedelen som gör det, gör helt rätt. Det är den minst dåliga lösningen.
Min poäng förra gången var att fler än bara marknadsfolk ska vara med och bidra med sin kundinsikt. Men de ska för den saken skull inte vara med och godkänna innehållet. Tvärtom!
Stora organisationer har ofta både kostsamma och utdragna processer för att godkänna innehåll. För många är det ett allt för välbekant faktum, som beror just på att många vill vara med och tycka till om innehåll. Och ofta på en nivå som inte angår dem. De byter ut enstaka ord, knökar in fler säljargument eller talar om vilken ton man får ha och inte. Alltså mest oanvändbar feedback, som riskerar att reducera innehållet till plattityder.
Problemet
Problemet med för många kockar har två skäl som jag ser:
- Det saknas en strategi som tydligt definierar vem som gör vad, och som en konsekvens även vilka som inte ska göra något.
- Man väntar med att enas om vad innehållet egentligen ska handla om till dess att det är producerat. I realiteten innebär det att man investerar i innehåll, utan att veta om det kommer att användas.
Det behövs ett effektivare sätt att hantera granskning och godkännande av innehåll.
Lösningen
För några år sedan var jag med om att arbeta fram ett mycket mer effektivt arbetssätt. Inte minst adresserar det problemet med alltför många kockar. I korthet ser det ut så här:
- Börja med att planera innehållet för alla kanaler för en längre period – en månad, ett kvartal eller ett år. Innehållsplanering ska utgå från målgrupper, budskap, aktiviteter m.m. Ta också fram briefar för konkret innehåll. När allt detta är klart låter du intressenter granska och godkänna planen och briefarna.
- När innehållsplan och briefar är godkända kan arbetet med att ta fram innehållet påbörjas.
- I det sista steget låter du intressenter granska innehållet mot tidigare godkänd innehållsplan och briefar. Om innehållet motsvarar tidigare godkända målgrupper, budskap, aktiviteter m.m. så ska också innehållet godkännas. Det är inte hantverket som ska granskas och godkännas.
Värdet med denna godkännandeprocess är en tydlig avgränsning av vad som faktiskt ska godkännas och av vem. Det är inte fritt fram för alla att tycka eller delta i den kreativa processen. Det sköter proffsen.
En traditionell godkännandeprocess innebär otaliga versioner av samma innehåll som vandrar fram och tillbaka. Mitt förslag till godkännandeprocess förenklar detta väsentligt, vilket spar tid och pengar. Och kanske viktigast, innehållets kvalitet blir bättre.
Dela artikeln om du gillade den!
Liknande artiklar
Förslag på mer läsning
Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring
Medvetna konsumenter lockar till miljö- och hållbarhetspåståenden i företagens marknadsföring. Men kraven på vad som får sägas inom detta område är extra hårda. Ta reda på vad som gäller. Läs denna artikel i Kntnt Magasin skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.
Läs artikel »Content marketing v/s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå
Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din content marketing? Då har du säkert upptäckt att var och varannan byrå i kommunikationsbranschen numera påstår sig vara experter på ämnet. Begreppet används flitigt av många, vilket gör det svårare för dig som köpare att veta vem eller vilka du ska vända dig till. I denna artikel hjälper Lars Wirtén dig på traven!
Läs artikel »Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer
Den höga rörligheten på arbetsmarknaden leder till att många byter jobb. För att hindra att företagshemligheter och viktiga kundrelationer följer med till konkurrenten behöver arbetsgivaren känna till juridiken. Om detta handlar dagens artikel författad av advokat Gustav Sandberg och biträdande jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2
Spar på tid och krafter – effektivisera arbetsflödet i din content marketing! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar i Kntnt Magasin. Detta är en andra. Trevlig läsning!
Läs artikel »Vad är artificiell intelligens?
Funderar du på vad AI är och hur du skall förhålla dig till den revolution inom området som vi med säkerhet bara sett början på? Detta är något som vår krönikör Martin Modigh Karlsson ägnar mycket tankemöda. Läs hans intressanta analys i dagens artikel.
Läs artikel »Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1
Effektivisera arbetsflödet i din content marketing. Det finns flera anledningar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar. Den första hittar du här!
Läs artikel »Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?
Då och då händer det att ett företag förlorar kontrollen över sina kunders personuppgifter. Det är naturligtvis inte bra och får konsekvenser. I denna artikel förklarar advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en personuppgiftsincident är och vad du måste göra när en sådan har inträffat. Läs och lär!
Läs artikel »Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök
2020 kommer 50% av alla sökningar ske med rösten visar studie och Googles ”voice search”-tjänst växer så det knakar. Detta gör att du bör SEO-optimera din webbplats för röstsökningar redan nu. I dagens gästkrönika förklarar Alexandra Jung hur du gör!
Läs artikel »Inbound marketing sneglar mot content marketing
I denna gästkrönika reflekterar Niloo Lopez över vart inbound marketing är på väg efter att ha besökt megakonferensen Inbound 2019.
Läs artikel »Överraskande slutsats från INBOUND 2019
Kntnt Radio är tillbaka! I avsnitt 209 diskuterar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez utifrån Niloos ”take aways” från 2019 års upplaga av megakonferensen INBOUND. Samtalet landar i en oväntad konklusion. Pia och Thomas ger också en förklaring till den långvariga tystnaden. Efter 208 avsnitt under nästan lika många veckor blev det helt plötsligt tyst. Vad hände?
Läs artikel »