Katarina Graffman är doktor i antropologi och en erfaren medie- och konsumentantropolog. I sitt arbete studerar hon människan konsumenten i vardagssammanhang för att bättre förstå hur människor egentligen beter sig. I denna gästkrönika delar hon med sig av sina lärdomar om den betydelse vårt beteende har för varumärket.
Du går på autopilot
Har du tänkt på (och kan erkänna det för dig själv) att du ibland säger en sak men gör något annat? Du är i gott sällskap.
Människor säger inte vad de tänker. Vet inte vad de känner. Och gör inte som de säger.
Det kanske låter konstigt. Men större delen av vår tid går vi på autopilot. Vi gör saker på ren rutin. Vi reflekterar inte över hur vi beter oss, och kan än mindre förklara på ett enkelt sätt varför vi beter oss på ett visst sätt. Eller varför vi föredrar ett varumärke framför ett annat.
Lätt att få svar – svårt att förstå
Om någon frågar dig, så svarar du. Det är så enkät- och intervjusamhället ser ut. Och när vi svarar vill vi undvika att framstå som idioter, som inte vet varför vi gör som vi gör. Därför försöker vi formulera ett klokt, gärna rationellt, skäl.
Se alltså upp så att du inte misstar ett svar med förståelse. Svar är lätta att få. Det är betydligt knepigare att faktiskt förstå någonting.
Målgruppsanalys missar målet
Traditionella målgruppsanalyser är ganska verklighetsfrånvända. På psykografiska parametrar sorteras konsumenter in i segment, vilka sedan blir grunden för både kommunikationsinsatser och produktutveckling.
Men psykografiska parametrar är – i bästa fall! – bara en genomsnittlig ögonblicksbild av vad människor säger sig tycka om, vilja ha och behöva.
Osäkerheten ligger dels i att människor ändrar attityd och preferens oftare än de traditionella modellerna tillåter, dels i att det människor säger är viktigt för dem och det som i verkligheten betyder något sällan är samma saker.
Skrämmande sanning
Som antropolog studerar jag konsumenter i vardagssammanhang, för att bättre förstå hur de egentligen beter sig. Jag lyssnar inte bara till vad människor säger att de gör, utan ser vad de faktiskt gör. Dessa fältstudier avslöjar beteenden som från varumärkets synvinkel borde skrämma den mest erfarne marknadskommunikatör.
Till exempel finns det ingen lojalitet vare sig till kanaler eller etablerade varumärken. Den flyktighet som präglar framför allt yngre konsumenter är omedelbar. Och de som påverkar köpbeteenden, de individer som jag kallar fyrtorn, byts ut lika snabbt!
Varumärken som förlängningar av sig själv
Dagens unga är väldigt måna om att bygga sitt eget varumärke. Vi lever idag i en ”kulturellt friställd” värld. Du ska välja allt och skapa dig själv. Det sker oftast genom varumärken.
Konsumtion bestämmer vilka vi är. De yngres relation med varumärken kan bäst beskrivas som ”personlig”. De ser och använder märken som förlängningar av sig själva. Något som reflekterar utåt vilka de är; sin personlighet och sina värderingar.
Deras preferenser vad gäller märken är att de ska vara användbara i det dagliga livet, ge möjlighet att uttrycka personlighet samt möjliggöra sociala gemenskaper.
Märkespartner sökes!
Unga söker märkespartner (läs kommersiella vänskapsrelationer) snarare än status. Detta innebär att ett märke inte bara ska se ”coolt” ut. Det måste vara fyllt av värderingar som stämmer överens med vad jag vill visa att jag är.
Här får till exempel ett företags miljöpolicy betydelse, och hur transparent det är. Eller också frånvaron av dessa ”goda” egenskaper. Samma person kan lätt köpa ekologisk glass, och längta efter en italiensk superbil som sörplar i sig 4 liter bensin per mil.
När varumärken förlänger delar av personligheten blir de varamärken med substans.
Vad gör människor med ditt varumärke?
Idag finns en oändlig mängd innehåll, tillgängligt hela tiden, och på många plattformar. Tillgången till information, underhållning såväl som annan form av innehåll, är idag näst intill oändlig.
Dagens unga lever i en värld utan eller. Idag finns bara och. De behöver inte välja. De kan få allt.
I en allt mer flyktig värld med överflöd av information blir det viktigt att ta sig bakom det som sägs. Vad tänker, känner och gör människor med ditt varumärke? Vad betyder det för i dem i deras liv, både praktiskt och symboliskt?
Förändrade spelregler för kommunikation
Jag är övertygad att en förståelse av framtidens konsument baseras på kunskap om identifikation och mening, och på förståelse för varumärkets roll i människors liv och vardag. Då kan meningsfull reklam skapas. Reklam som tillåts få ett utrymme av människorna, i deras eget liv.
Du kan lära dig mer om de förändrade spelreglerna för dig som arbetar med kommunikation. Den 23 mars håller jag ett föredrag på Kntnt frukost. Missa inte det. Boka din plats redan idag.
Dela artikeln om du gillade den!
Förslag på mer läsning
Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring
Medvetna konsumenter lockar till miljö- och hållbarhetspåståenden i företagens marknadsföring. Men kraven på vad som får sägas inom detta område är extra hårda. Ta reda på vad som gäller. Läs denna artikel i Kntnt Magasin skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.
Läs artikel »Content marketing v/s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå
Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din content marketing? Då har du säkert upptäckt att var och varannan byrå i kommunikationsbranschen numera påstår sig vara experter på ämnet. Begreppet används flitigt av många, vilket gör det svårare för dig som köpare att veta vem eller vilka du ska vända dig till. I denna artikel hjälper Lars Wirtén dig på traven!
Läs artikel »Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer
Den höga rörligheten på arbetsmarknaden leder till att många byter jobb. För att hindra att företagshemligheter och viktiga kundrelationer följer med till konkurrenten behöver arbetsgivaren känna till juridiken. Om detta handlar dagens artikel författad av advokat Gustav Sandberg och biträdande jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2
Spar på tid och krafter – effektivisera arbetsflödet i din content marketing! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar i Kntnt Magasin. Detta är en andra. Trevlig läsning!
Läs artikel »Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1
Effektivisera arbetsflödet i din content marketing. Det finns flera anledningar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar. Den första hittar du här!
Läs artikel »Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?
Då och då händer det att ett företag förlorar kontrollen över sina kunders personuppgifter. Det är naturligtvis inte bra och får konsekvenser. I denna artikel förklarar advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en personuppgiftsincident är och vad du måste göra när en sådan har inträffat. Läs och lär!
Läs artikel »Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök
2020 kommer 50% av alla sökningar ske med rösten visar studie och Googles ”voice search”-tjänst växer så det knakar. Detta gör att du bör SEO-optimera din webbplats för röstsökningar redan nu. I dagens gästkrönika förklarar Alexandra Jung hur du gör!
Läs artikel »Inbound marketing sneglar mot content marketing
I denna gästkrönika reflekterar Niloo Lopez över vart inbound marketing är på väg efter att ha besökt megakonferensen Inbound 2019.
Läs artikel »Överraskande slutsats från INBOUND 2019
Kntnt Radio är tillbaka! I avsnitt 209 diskuterar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez utifrån Niloos ”take aways” från 2019 års upplaga av megakonferensen INBOUND. Samtalet landar i en oväntad konklusion. Pia och Thomas ger också en förklaring till den långvariga tystnaden. Efter 208 avsnitt under nästan lika många veckor blev det helt plötsligt tyst. Vad hände?
Läs artikel »Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen
Tänk till innan du installerar Facebooks ”gilla”-knapp och andra plugins på din webbplats. Ansvaret vid behandling av personuppgifterna kan nämligen bli din huvudvärk. Detta slår ett förhandsavgörande i EU-domstolen fast. Läs mer i dagens artikel skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »