PostNords native advertising är lika bra som SEB:s

Post­Nord pro­var att göra nati­ve adver­ti­sing på Dagens Indu­stris sajt di​.se under ett halv­år. Tho­mas har tit­tat när­ma­re på vad de gör, och jäm­för det med SEB:s sats­ning.

Vi pra­tar ock­så om skriv­bloc­ke­ring – en tem­po­rär för­lust av för­må­gan att för­fat­ta. Vad beror det på? Och vad kan man göra åt det?

Jag sam­man­fat­tar con­tent mar­ke­ting-spå­ret på Stock­holm­Me­di­aWeek som Sve­ri­ges Medie­by­rå­er arran­ge­ra­de för 11:e året i för­ra veckan.

Och jag avslö­jar hös­tens tala­re på Knt­nt fru­kost.

Allt det­ta i avsnitt 30 av Knt­nt radio. Om du före­drar att läsa stäl­let för att lyss­na så finns hela manu­set pub­li­ce­rat nedan.

Innehållet ord för ord (nästan)

Pia: Väl­kom­men till Knt­nt Radio avsnitt 30 som spe­las in den 28 maj 2015.

Tho­mas: Dagens avsnitt hand­lar om

• skriv­bloc­ke­ring,
• Stock­holm­Me­di­aWeek och
• Post­Nords nati­ve advertising

Pia: Jag heter Pia Tegborg.

Tho­mas: Och jag heter Tho­mas Barregren.

Skrivblockering

Pia: Hur ska vi för­kla­ra det här?

Tho­mas: Vaddå?

Pia: Att vi miss­lyc­ka­des att pub­li­ce­ra pod­den i tid. Den är inte bara för­se­nad någon dag – som ju har hänt förr – utan en hel vec­ka. Och mind­re än två måna­der efter att du skrev om hur vik­tigt det är att pub­li­ce­ra regel­bun­det. Vad var det du skrev…? Regel­bun­den­het är vik­ti­ga­re än kva­li­tet, som är vik­ti­ga­re är fre­kvens, som är jätteviktig.

Tho­mas: Kan vi inte bara lju­ga ihop en histo­ria? Mik­ro­fonslad­dar­na trass­la­de sig och det tog en vec­ka att reda ut härvan…

Pia: Lysan­de! Men… hur för­kla­rar vi att det inte hel­ler kom någ­ra blog­gin­lägg under två vec­kor, och inga nyhets­brev, och att ström­men i våra soci­a­la medi­er av kura­te­rat inne­håll var minst sagt ojämn…?

Tho­mas: Öhh… Kan vi inte säga… att jag ock­så var intrass­ladd i slad­dar­na och inte kun­de kom­ma loss?!

Pia: Jaa… Den var ju bra… [sagt med ironi]

Tho­mas: Okej. Jag för­står. Vi får väl berät­ta sanningen.

Knt­nt är en liten star­tup. Vi är bara tre per­so­ner. För­hopp­nings­vis fyra efter som­ma­ren. Men det spe­lar ing­en roll i sam­man­hang­et, eftersom det ändå är jag som står för myc­ket av vårt eget inne­håll. Och jag drab­ba­des av skrivblockering.

Wiki­pe­dia för­kla­rar skriv­bloc­ke­ring som ”ett psy­kiskt feno­men som inne­bär att en skri­bent tem­po­rärt för­lo­rar för­må­gan att för­fat­ta. Orsa­ken kan vara pre­sta­tions­ång­est eller bris­tan­de inspiration.”

Pia: Oj, det låter all­var­ligt. Är du depri­me­rad ”lil­le vän” [sagt över­dri­vet tillgjort].

Tho­mas: Äh, lägg av. 🙂

Pia: Men det står så i manu­set [sagt med en oför­rät­tad röst].

Tho­mas: Jag vet. Jag har ju skri­vit det. 😉

Skämt åtsi­do. Skriv­bloc­ke­ring är något som alla råkar ut för då och då. Orsa­ker­na kan vara bris­tan­de inspi­ra­tion. Eller så finns inspi­ra­tion ini­ti­alt, men vitt­rar bort efter bara någ­ra styc­ken. Ibland är det en del av berät­tel­sen som inte vill sig.

Det kan ock­så bero på stress. För myc­ket stress får hjär­nan att slå om kon­trol­len från hjärn­bar­ken – som är invol­ve­rad i många av de mer kom­plexa funk­tio­ner­na i hjär­nan, som min­ne, upp­märk­sam­het, tän­kan­de och språk – till det lim­bis­ka syste­met – som är invol­ve­rad i många av de mer pri­mi­ti­va funk­tio­ner­na i hjär­nan, som räds­la och aggres­sion, belö­ning och bero­en­de, ång­est och stress, lust och olust. Och när det hän­der bloc­ke­ras den kre­a­ti­va processen.

And­ra orsa­ker är per­fek­tio­nism och prokrastinering.

I mitt fall var det nog lite av allt.

När det redak­tio­nel­la arbe­tet sköts som vi lär ut i våra kur­ser, så finns det en buf­fert med fär­dig­pro­du­ce­ra­de artik­lar att ta av när något oför­ut­sett inträf­far. Men på grund av myc­ket arbe­te – och kundupp­dra­gen går ju före allt annat – så har vi tul­lat så hårt på vår buf­fert att den inte finns mer. Den senas­te tiden har vi upp­levt det som många av er som lyss­nar upp­le­ver var­je dag; att leva ur hand i mun när det kom­mer till innehåll.

Så när influ­en­san slog till, sam­ti­digt som jag höll en tre­da­gars­kurs för mark­nads­av­del­ning­ar­na på Hög­sko­lan i Jön­kö­ping och Des­ti­na­tion Jön­kö­ping, sam­ti­digt som de är kval för VM, EM och NM i opti­mistjol­le (mina söner seg­lar), sam­ti­digt som… Ja, du för­står bil­den. I det läget kom skriv­bloc­ke­ring som brev på posten.

Pia: Vad gör man då?

Tho­mas: Det finns bok­stav­li­gen mil­jon­tals artik­lar på web­ben om skriv­bloc­ke­ring (sök på ”wri­ter’s block”), och många av dem har bra råd, som i kokar ned till

• att inse och acceptera,
• att kom­ma till rät­ta med orsa­ken och
• att trä­na skrivmuskeln.

Pia: Kan du utveck­la det lite?

Tho­mas: Det förs­ta ste­get är att inse och accep­te­ra skriv­bloc­ke­ring. Bloc­ke­ring låter så defi­ni­tivt. Det är inte så att det från en dag till en annan blir omöj­ligt att skri­va. Det kom­mer smygande.

I van­li­ga fall är det roligt att skri­va. Job­bigt men roligt. Och ibland är det bara job­bigt. Men när det är job­bigt mest hela tiden, och blir job­bi­ga­re och job­bi­ga­re, då har man en begyn­nan­de skriv­bloc­ke­ring. Då gäl­ler det att inse det. Och accep­te­ra det.

Det and­ra ste­get är att kom­ma till rät­ta med orsa­ken till skriv­bloc­ke­ring – vad det nu kan vara. Söka inspi­ra­tion. Stres­sa mind­re. Släp­pa på kra­ven. Eller slu­ta att skju­ta upp. Lät­ta­re sagt att gjort. Jag vet. Men det är nödvändigt.

Och det tred­je och sista ste­get är att trä­na skriv­mus­keln. Det är med skri­van­det som med krop­pen. Båda behö­ver trä­ning för att hål­la sig i trim. Så där­för är mitt råd att så fort som möj­ligt bör­ja skri­va igen.

Men döva den inre redak­tö­ren. Låt orden kom­ma som de kom­mer. Olo­giskt och ostruk­tu­re­rat. Med stav­fel, menings­bygg­nads­fel och gram­ma­tis­ka fel. Bör­ja för­sik­tigt. Och öka lite för var­je dag. Om det har jag skri­vit förr (gå till sidan www​.knt​nt​.se/​m​a​g​a​s​i​n​e​t​/​2​551). Efter någ­ra dagar bör­jar det fly­ta på igen och skrivgläd­jen kom­mer tillbaka.

Pia: Var det så du gjorde?

Tho­mas: Ja. Efter kur­sen i Jön­kö­ping, med influ­en­sa och för myc­ket att göra, så kun­de jag inte få ur mig något. Jag accep­te­ra­de fak­tum och och tillät mig att ta ledigt från skri­van­det den vec­kan – och nästa.

I slu­tet av den and­ra vec­kan bör­ja­de jag skriv­trä­na. Jag hade pre­cis hål­lit ett tal om ”ret­ro-con­tent” på Stock­holm­Me­di­aWeek och kän­de mig inspi­re­rad. Så jag bör­ja­de skri­va lite om ICA:s con­tent mar­ke­ting-histo­ria. Utan krav på mig själv att det skul­le vara använd­bart. Bara för att det var intres­sant och sko­jigt. Och så döva­de jag min inre redak­tö­ren. Jag öka­de dosen lite för var­je dag – och det kän­des bra.

Så i mån­dags kän­de jag mig redo att fak­tiskt skri­va något för vår affärs­blogg. Och eftersom jag redan hade skri­vit myc­ket om ICA:s con­tent mar­ke­ting från begyn­nel­sen till idag, så var det natur­ligt att job­ba vida­re med den tex­ten, som sen pub­li­ce­ra­des i tisdags.

Pia: Okej. Det var verk­li­gen den osmin­ka­de san­ning­en om vårt två vec­kor långa uppe­håll och för­se­na­de podd.

Rapport från StockholmMediaWeek

Pia: Vi ska nu fort­sät­ta med att pra­ta om just Stock­holm­Me­di­aWeek som du nämn­de. Det är Sve­ri­ges Medie­by­rå­er som årli­gen arran­ge­rar Stock­holm­Me­di­aWeek, som i själ­va ver­ket bara är två dagar. Du och jag var där den and­ra dagen.

Tho­mas: Ja, jag som tala­re, och du som åhö­ra­re. Berät­ta. Vad tyck­te du?

Pia: Ja, vad tyck­te jag? Jag hade sett fram emot even­tet, och fram­förallt con­tent mar­ke­ting spå­ret som vara­de fram till lunch. Men… jag mås­te säga att jag blev besvi­ken. Miss­för­stå mig inte. Det var ett bra event, många bra pro­gram­punk­ter och bra tala­re. Men halv­da­gen som var ägnad åt con­tent mar­ke­ting hand­la­de väl­digt lite om det.

Tho­mas: Vad menar du?

Pia: För­mid­da­gen inled­des med en intro­duk­tion till con­tent mar­ke­ting där tre för­men­ta exem­pel lyf­tes fram.

Först var det kund­tid­ning­en The Fur­row som John Dee­re, till­ver­ka­re av jord­bruks­ma­ski­ner, har givit ut sedan 1895. Det var ett bra exempel.

Sen togs Doy­le, Dane, Bern­bachs (DDB:s) beröm­da reklam­kam­panj med annon­ser för Wolks­wa­gens Bubb­lan upp. Det är en av värl­dens bäs­ta reklam­kam­pan­jer, som mar­ke­ra­de star­ten på den kre­a­ti­va revo­lu­tio­nen. Men det är en reklam-kam­panj. Inte con­tent marketing.

Om jag kort ska för­kla­ra vad con­tent mar­ke­ting egent­li­gen är, så skul­le jag säga att con­tent mar­ke­ting är fort­lö­pan­de pub­li­ce­ring på egen platt­form, av inne­håll som mål­grup­pen vill ha, och som för­änd­rar eller för­stär­ker ett bete­en­de som leder till öns­kad nytta.

En reklam-kam­panj är per defi­ni­tion inte fort­lö­pan­de, och annon­ser är säl­lan på egen plattform.

Sam­ma sak gäl­ler det tred­je exemp­let – en reklam­film från John West Red Sal­mon där en fis­ka­re slåss mot en björn. Defi­ni­tivt under­hål­lan­de con­tent – men inte con­tent marketing.

Myc­ket märk­li­ga exem­pel. Och synd. Chi­na-tea­tern var ju full­satt med män­ni­skor från medi­a­by­rå­er och annon­sö­rer som fick helt fel bild av con­tent marketing.

Con­tent mar­ke­ting är inte det sam­ma som mark­nads­fö­ring med ”con­tent”.

Efter den­na inled­ning­en bjöds det på fle­ra intres­san­ta talare.

En av den var Fred­da Hur­witz, som är Glo­bal Chi­ef Stra­te­gy Offi­cer på Havas Sport & Enter­tain­ment, som är en del av den mul­ti­na­tio­nel­la reklam- och PR-byrån Havas med ursprung från Frank­ri­ke. Hon pra­ta­de om sto­rydo­ing, som är sto­ry­tel­ling fast hand­grip­li­gen. Istäl­let för att bara berät­ta histo­ri­er som kny­ter an till varu­mär­kets kärni­de­o­lo­gi, så age­rar en sto­rydo­er i lin­je med varu­mär­kets kärni­de­o­lo­gi. Jag tyc­ker Red­Bull är ett bra exem­pel. De inte bara snac­kar extremsport, de ska­par möj­lig­het för sin mål­grupp att fak­tiskt ock­så göra det.

Där­ef­ter följ­de en panel­de­batt om vem som är bäst skic­kad att hjäl­pa varu­mär­ken att utveck­la inne­håll. TV-bola­gen? Kvälls­pres­sen? Nyhets­aj­ter­na? Eller con­tent byrå­er­na? Men vi fick ing­et svar. Istäl­let pra­ta­de pane­len om var dagens sto­ra kom­mu­ni­ka­tions­ut­ma­ning lig­ger, och om hur bud­ge­ten bör för­de­las mel­lan inne­håll och distribution.

Sen fick jag lära mig ett nytt ord: react­ver­ti­sing. Det är annon­se­ring snabbt fram­ta­gen som en reak­tion på en dags­ak­tu­ell hän­del­se, som till exem­pel annon­sen som upp­ma­na­de Ste­fan Löfven och rege­ring­en att ta flyg­bus­sen istäl­let för rege­rings­pla­net mel­lan Brom­ma och Arlan­da. Poäng­en ska vara att ju mer ”live” en annons är, desto mer rele­vant upp­levs den.

En höjd­punkt var Arlas pre­sen­ta­tion av sin con­tent mar­ke­ting-sats­ning Var­dags­puls. De berät­ta­de ock­så hur de mäter effek­ten av con­tent mar­ke­ting i form av brand awa­re­ness. Bland annat kikar Arla på anta­let som använ­der recep­ten och anta­let som löser in kupong­er. Rik­tigt bra.

Vad mer? Jo… Post­Nord, Schib­s­ted och Dagens Indu­stri pra­ta­de om nati­ve adver­ti­sing. Vi fick lära oss att lyc­kad nati­ve adver­ti­sing förutsätter…

• att annon­sör och media har ett nära samarbete,
• att annon­sör för­står och anpas­sas sig till medie­platt­for­men, och
• att annon­sör hela tiden föl­jer och anpas­sar sig efter vad som hän­der i mediet.

De dis­ku­te­ra­de ock­så om det är bra att köpa klick, eller om det är bätt­re att mäta tid spenderad.

De tog ock­så upp faran för ”nati­ve blind­ness”. Men någon sådan fara före­lig­ger inte – om nati­ve adver­ti­sing görs rätt.

Sedan var det dags för dig Tho­mas att hål­la den avslu­tan­de key­no­ten i con­tent mar­ke­ting spå­ret. Och det gjor­de du bra, tyc­ker jag. I raskt tem­po tog du åhö­rar­na på en con­tent mar­ke­ting resa från 1867 till idag. Många nya exem­pel. Och inte minst svens­ka exem­pel. Kul!

Vi träf­fa­de ock­så någ­ra bekan­ta, bland and­ra Kerstin Weid­stam och Pon­tus Staun­strup, från SEB respek­ti­ve på Post­Nord. Båda har talat vid var sin Knt­nt fru­kost i vår.

Tho­mas: Ja, det var roligt. Verk­li­gen trev­li­ga människor.

Pia avslöjar vem som talar på Kntnt frukost i höst

Tho­mas: Apro­på Knt­nt fru­kost så berät­ta­de Pon­tus att alla talar­na har fått bra kon­takt med varand­ra just genom att vara tala­re på vår fru­kost. Det var väl roligt?!

Pia: Ja verk­li­gen. Vi får hop­pas att de som talar i höst blir lika nöjda.

Tho­mas: Ja. Berät­ta vil­ka de är.

Pia: Gärna.

Först ut är Lina Are­blad, som är soci­a­la medi­er-nörd och mark­nads­chef på Uber – som är för tax­i­nä­ring­en vad Airb­nb är för hotell­nä­ring­en – det vill säga crowd sour­ced taxi. Lina är en ung och jät­te­duk­tig tjej, som läm­nat hemsta­den Göte­borg för det säkert både utma­nan­de och spän­nan­de job­bet på Uber. Hen­ne kan du lyss­na på den 4 september.

Den 2 okto­ber får vi besök av John Ekman, som är grun­da­ren av Con­ver­sio­nis­ta. John kom­mer att pra­ta om onli­ne-kon­ver­te­ring. Ett myc­ket hett ämne idag.

I novem­ber får vi veta allt som con­tent mar­ke­ter mås­te veta för att inte ham­na i klam­me­ri med rätt­vi­san. Det är Ceci­lia Torelm Torn­berg som besö­ker oss. Hon är advo­kat från Mar­Law, som job­bar ute­slu­tan­de med mark­nads­rätt och lik­nan­de frå­gor. Det blir den 6 novem­ber (eller möj­ligt­vis den 13:e).

Vem som avslu­tar hös­tens fru­kost­se­rie är fort­fa­ran­de lite osä­kert. Men vi hop­pas på Airb­nb. Igen. För­ra gång­en vi för­sök­te få hit dem gick det inte så bra. Då var det Glo­bal Head of Con­tent Mar­ke­ting and Soci­al Media vid huvud­kon­to­ret i San Fran­ci­sco som skul­le tala. Men hon slu­ta­de abrupt dagen före avre­sa och utan att med­de­la oss. Det var job­bigt. Den här gång­en hop­pas vi bätt­re tur, när den nor­dis­ka che­fen från kon­to­ret i Köpen­hamn kom­mer på besök den 4 decem­ber. Det är inte 100% spi­kat ännu. I näs­ta vec­ka vet jag bättre.

Så sam­man­fatt­nings­vis skri­ver du in föl­jan­de datum i kalen­dern: 4 sep­tem­ber, 2 okto­ber, 6 novem­ber (pre­li­mi­närt) och avslut­nings­vis 4 decem­ber. Pre­nu­me­re­ra på vårt nyhets­brev så mis­sar du inte inbjud­ning­ar­na till våra frukostar.

Tho­mas: Japp. Det gör man på www​.knt​nt​.se/​m​a​g​a​s​i​n​et/. Du kan inte mis­sa anmäl­nings­for­mu­lä­ret som finns på förstasidan.

PostNords native advertising lika bra som SEB:s

Tho­mas: Vi nämn­de för­ut att vi träf­fa­de SEB:s Kerstin Weid­stam och Post­Nords Pon­tus Straun­strup. Båda är dri­van­de bakom respek­ti­ve bolags sats­ning på nati­ve adver­ti­sing. SEB i Omni och på Svens­ka Dag­bla­dets sajt svd​.se, och Post­Nord på Dagens Indu­stris sajt di​.se.

Pon­tus berät­ta­de att det ”kla­gas” över att vi, lil­la Knt­nt, inte lyf­ter fram dem som ett bra exem­pel på nati­ve adver­ti­sing rätt gjort, utan bara pra­tar om SEB.

Pia: Det är ju smick­ran­de för oss. Om folk kla­gar på att vi inte upp­märk­sam­mar dem så bety­der det att vårt inne­håll fak­tiskt bety­der något för dem. Vad roligt.

Tho­mas: Ja verk­li­gen. Hur som helst så pas­sa­de jag natur­ligt­vis på att frå­ga Pon­tus om Post­Nords nati­ve-sats­ning. Och jag mås­te erkän­na att jag blev imponerad.

Pia: Innan du berät­tar mer, så ska jag för­kla­ra vad nati­ve adver­tis­nig är, i fall att det är någon som inte kän­ner sig hund­ra­pro­cen­tigt säker.

Tho­mas: Ja, bra idé.

Pia: Nati­ve adver­ti­sing är mark­nads­fö­ring med annon­ser som ser ut och upp­levs som ”rik­tigt” inne­håll i det medium där det presenteras.

Du ser exem­pel på nati­ve adver­ti­sing var­je dag. Sök efter vad som helst på Goog­le, och resul­ta­tet top­pas av län­kar som är märk­ta ”annons”. Des­sa annon­ser är exem­pel på nati­ve adver­ti­sing. De ser ut och upp­levs som det rik­ti­ga sökre­sul­ta­tet läng­re ned. Du har säkert ock­så sett de spons­ra­de inläg­gen på Lin­ke­dIn, Twit­ter och Facebook.

Men det som de fles­ta tän­ker på när de säger eller hör ter­men är nog annon­ser som ser ut som artik­lar och finns på afton​bla​det​.se, eller svd​.se, eller på näs­tan vil­ken dags­tid­nings webb­plats som helst. Reklam som ser ut som en arti­kel. Upp­levs som en arti­kel. Är en arti­kel. Men betald av en annon­sör. Nati­ve adver­ti­sing i den­na form är när­be­släk­tat med adver­to­ri­al, tex­tre­klam och spons­rat inne­håll. Och blan­das ofta sam­man med con­tent marketing.

Det finns ytter­li­ga­re vari­an­ter på nati­ve adver­ti­sing. Inte­racti­ve Adver­ti­sing Bureau (IAB), en intres­se­or­ga­ni­sa­tion för före­tag som arbe­tar med inter­ak­tiv annon­se­ring, har iden­ti­fi­e­rat sju for­mer av nati­ve advertising.

Du kan läsa mer om nati­ve adver­ti­sing på vår webb­plats – till exem­pel www​.knt​nt​.se/​m​a​g​a​s​i​n​e​t​/​2​498 – eller lyss­na på före­gå­en­de avsnitt av Knt­nt radio, num­mer 29, när vi inter­vju­ar Kerstin Weid­stam från SEB.

Men till­ba­ka till Pon­tus. Vad berät­ta­de han?

Tho­mas: Han berät­tar att Post­Nord tes­tar nati­ve adver­ti­sing under ett halv­år med bör­jan i janu­a­ri. Medi­et de köper plats för sina artik­lar är allt­så Dagens Indu­stris webb­plats – di​.se – och inne­hål­let pro­du­ce­ras av dem själ­va i sam­ar­be­te med Spoon (som ock­så SEB sam­ar­be­tar med).

Pia: Var­je dag…? Är det en arti­kel som syns fle­ra dagar, som SEB har, eller är det en ny arti­kel var­je dag?

Tho­mas: Det är en ny arti­kel var­je dag, vec­kans alla dagar. Sjukt ambitiöst.

Det är en skill­nad mot hur SEB gör. En annan är hur inne­hål­let produceras.

SEB, å ena sidan, har egna skri­ben­ter som skri­ver tre artik­lar per vec­ka för deras affärs­blogg – Green Room. Spoons redak­tö­rer ploc­kar inne­håll från Green Room som de sam­man­fat­tar för att pas­sa in på Omni. [Rät­tel­se: Nati­ve-annon­se­ring­en görs i sam­ar­be­te med respek­ti­ve media. Spoon hjäl­per SEB med redak­tör­ska­pet på GreenRoom.]

Post­Nord, å and­ra sidan, har fyra, fem egna per­so­ner som skri­ver direkt för di​.se, och två redak­tö­rer från Spoon som sit­ter inbäd­dad på Dagens Indu­stris redak­tion. Artik­lar­na åter­pub­li­ce­ras ock­så i Post­Nords medi­aar­kiv.

Pia: Inbäd­dat? Vad bety­der det?

Tho­mas: De sit­ter bok­stav­li­gen till­sam­mans med DI:s egna redak­tö­rer; ser och hör allt DI:s redak­tö­rer ser och hör; och mäter och opti­me­rar Post­Nords artik­lar i real­tid på sam­ma sätt som DI:s redak­tö­rer gör.

Pia: Hur då optimera?

Tho­mas: När jag job­ba­de på Dagens Indu­stri under 2008 så hade de något de kal­la­de tra­fik­ljus. Det var en skärm på vil­ken arti­kel-puf­far­na på första­si­dan syn­tes till­sam­mans med rött, gult eller grönt ljus. Fär­gen upp­da­te­ra­des löpan­de bero­en­de på hur många som hade klic­kat på puf­fen under de när­mast före­gå­en­de fem minuterna.

Om en puff inte fun­ge­rar så bra som redak­tö­ren vill kan hen änd­ra rubri­ken, tex­ten eller pla­ce­ring­en för att på så sätt loc­ka mer trafik.

Då, 2008, var DI helt ensam­ma om det­ta. Jag för­mo­dar att fler har lik­nan­de lös­ning idag.

Hur som helst har Spoons redak­tö­rer till­gång till tra­fik­lju­set, och kan opti­me­ra rubri­ker och inne­håll på sam­ma sätt som DI:s redaktörer.

Pia: Vad hän­der sen? Vad hän­der när en besö­ka­re klic­kar på en puff. Det finns ju tre model­ler: Antingen

• tas man till en sida på annon­sö­rens egna CMS, eller så
• tas man till en sida på en för ända­må­let sär­skilt upp­satt CMS (som till exem­pel Expres­sen och Afton­bla­det gör) eller så
• tas man till en sida på sam­ma CMS (som till exem­pel Omni gör).

Tho­mas: Puf­fen län­kar till en arti­kel som lig­ger på di.se:s egna CMS. Det är sam­ma som Omni gör.

Förr tyck­te jag den lös­ning­en var dålig. Besö­kar­na stan­nar ju kvar i värd­me­di­et istäl­let för att dri­vas till den egna platt­for­men där man till slut vill ha dem.

Men efter att ha lyss­nat på Kerstin Weid­stam – om hur SEB reso­ne­rar – så har jag tänkt om. Hela poäng­en med nati­ve adver­ti­sing är ju att annon­sen ska smäl­ta in i det redak­tio­nel­la mate­ri­a­let. Smäl­ta in bety­der inte bara att det ska se ut som det redak­tio­nel­la mate­ri­a­let. Det ska ock­så vara minst lika bra. Och – här kom­mer den nya insik­ten – det ska helst inte avbry­ta besö­ka­rens upp­le­vel­se. Han eller hon är ju inte där för annon­sö­rens skull utan för värd­me­di­ets innehåll.

Pia: Men ytterst ska ju en annon­sör strä­va efter att kon­ver­te­ra besö­kar­na; att göra dem till publik till det egna inne­hål­let på den egna plattformen.

Tho­mas: Ja, jag hål­ler med. Men istäl­let för att tvångs­för­flyt­ta dem, så är det bätt­re att för­må dem att kom­ma själv­mant. Vi skul­le kun­na kal­la det för mjuk kon­ver­te­ring.

Pia: Okej, och hur gör man en mjuk konvertering?

Tho­mas: SEB gör det på Omni genom att ange blog­gen som käl­la. Klic­kar du på den så vill du kom­ma till käl­lan. Och det är exakt sam­ma logik som gäl­ler för Omnins redak­tio­nel­la innehåll.

Post­Nord gör det genom att i artik­lar­na på di​.se län­ka till artik­lar på sin egen sajt. Artik­lar som tidi­ga­re kan ha varit pub­li­ce­ra­de på di​.se som nati­ve-annon­ser. Smart, va!?

Pia: Verkligen.

Allt det här låter grymt spän­nan­de. Vad tror du om att i höst spe­la in en ny inter­vju med Pon­tus om just Post­Nords nati­ve satsning.

Tho­mas: Jaa, var­för inte. Bara det inte blir för myc­ket Pon­tus, som ju var med i avsnitt 26, eller för myc­ket nati­ve adver­ti­sing, som vi ju pra­ta­de om i för­ra avsnit­tet, num­mer 29. Vad tyc­ker du som lyss­nar? Hör gär­na av dig och berätta.

Avslutning

Pia: Vad ska vi säga nu?

Tho­mas: Vad menar du?

Pia: Att det blir ett nytt avsnitt redan näs­ta vecka.

Tho­mas: Ah! Du menar att näs­ta ordi­na­rie podd enligt vår redak­tio­nel­la kalen­de är näs­ta vec­ka, och att på grund av att för­ra vec­kans podd kom den­na vec­ka, så blir det bara en vec­ka mellan?

Pia: Öh… Ja.

Tho­mas: Ja du, den är tuff. Hur för­kla­rar vi det på det ett enkelt sätt som låter begrip­ligt…? Äsch! Vi ski­ter i det.

Pia: Okej. Vad blir det för musik då?

Tho­mas: Idag tänk­te jag vi skul­le lyss­na på Cava­naugh – ett rock-/pop­band från Bor­länge. Mer pre­cist Come Look For Me.

Pia: Och med den låten avslu­tar vi för idag. I näs­ta pro­gram, som allt­så kom­mer den 4 juni, blir det en inter­vju med en av Acasts grundare.

På åter­hö­ran­de!

Tho­mas: Hej då!

Musik: All Alo­ne © Ivan Chew (CC BY 3.0)
Musik: Come Look For Me © Cava­naugh (CC BY 3.0)