Du har säkert sett dem. På aftonbladet.se. Eller dn.se. Eller på nästan vilken dagstidnings webbplats som helst. Reklam som ser ut som en artikel. Upplevs som en artikel. Är en artikel. Men betald av en annonsör. Native advertising kallas det. "Ulv i fårakläder" kallar jag det – när det görs på fel sätt eller av fel skäl. Men när det görs på rätt sätt och av rätt skäl så är det ett kraftfullt annonsformat.
SEB, banken, har fattat hur bra native advertising ska göras. Läs vidare för att lära dig av deras exempel.
Du har säkert sett dem. På aftonbladet.se. Eller dn.se. Eller på nästan vilken dagstidnings webbplats som helst. Reklam som ser ut som en artikel. Upplevs som en artikel. Är en artikel. Men betald av en annonsör. Native advertising kallas det. ”Ulv i fårakläder” kallar jag det – när det görs på fel sätt eller av fel skäl. Men när det görs på rätt sätt och av rätt skäl så är det ett kraftfullt annonsformat.
SEB, banken, har fattat hur bra native advertising ska göras. Läs vidare för att lära dig av deras exempel.
Native advertisings ursprung
Före den 26 september 2011 hade ingen hört talas om native advertising. Inte heller den dagen uttalades orden. Men begreppet beskrevs för första gången.
Det var riskkapitalisten Fred Wilson, som har investerat i bland andra Twitter, Foursquare och Tumblr, som i ett tal riktade strålkastarna mot en ny form av annonser. Dessa beskrev han som en ”unik och naturlig del av upplevelsen” på sajten där de existerar. Som exempel nämnde han bland andra sponsrade länkar i Googles sökresultat och sponsrade inlägg på Facebook. Han kallade denna nya typ av annonser för ”naturliga monetariseringssystem”.
Dan Greenberg, vd för en amerikansk mediabyrå, blev så inspirerad av Wilsons tal, att han började evangelisera konceptet, som han kallar ”naturlig annonsering” – native advertising.1
Inte frälsning eller content marketing
Idag pratar alla tidningar och andra mediahus om native advertising som frälsningen ifrån ondo; och många företag ser native advertising som en bekväm form av content marketing. Båda har fel.
Native advertising kan inte rädda mediahus från en strukturomvandling lika plågsam som teko- och varvskriserna på sin tid. Massmedia som vi känner dem idag är en historisk parentes. Och nu börjar vi se det bortre parantestecknet.
Och native advertising är inte content marketing. Men kan för all del ingå i en content marketing strategi. Ska ingå, säger jag. Det har SEB fattat.
Innan vi kommer till exemplet med SEB, ska vi se hur det inte ska se ut. Men allra först: Vad är native adverting?
Vad är native advertising?
Native advertising är marknadsföring med annonser som ser ut och upplevs som det ”riktiga” innehållet i det medium där det presenteras.
Du ser exempel på native advertising varje dag. Tror du mig inte? Sök efter godtycklig sak eller fenomen på Google, och resultatet toppas av länkar som är ”sponsrade”. Det är annonser utformade för att se ut som sökresultat, så när på annons-märkningen.
Du har säkert också sett de sponsrade inläggen på LinkedIn, Twitter och Facebook.
Ulv i fårakläder
Men det som flest tänker på är när de säger eller hör termen är nog annonser som ser ut som artiklar och finns på aftonbladet.se, eller dn.se, eller på nästan vilken dagstidnings webbplats som helst.
Så här såg det ut på Expressens förstasida den 17 augusti:
Ser du annonsen? Den är utformad som en puff. Det enda som skvallrar om att det är reklam är ordet ”annons” i högra hörnet på balken över puffen. Om du hade besökt expressen.se, och rullat sidan ned i jakt på något intressant att läsa, hade du sett den då?
Tänkte väl det. Därför kallar jag en sådan annons för ulv i fårakläder.
Som alla andra puffar så tar ett klick på rubriken dig till en artikel. Den egentliga annonsen. Även denna på Expressens webbplats.
Det ser verkligen ut som en sida på Expressen. Den har till och med vanliga annonser – i annonsen. Och längs ned på sidan hittar vi Expressens välkända geting och texten ”© AB Kvällstidningen Expressen” följt av ”Ansvarig utgivare: Per-Anders Broberg”. Bara en balk överst och underst på skärmen skvallrar om att det är en annons. Men från vem?
Bristande reklamidentifiering
Enligt Marknadsföringslag (2008:486) 9 § ska marknadsföring
utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring
Dessutom ska det
tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen.
Kanske är ordet ”annons” i högra hörnet på en balk över en puff tillräckligt för att uppfylla det första kravet. Men är det andra kravet uppfyllt? Ingenstans framgår vem som annonserar.
Brott mot marknadsföringslagen
Lagen medger ett undantag från avsändare-kravet för ”framställningar vars enda syfte är att skapa uppmärksamhet inför uppföljande framställningar”. Därför klarar sig puffen. Men knappast huvudannonsen.
Längst ned i artikeln kommer en uppmaning till handling (”call to action” som vi i branschen säger på ren svenska): ”Hitta kärleken och delta i roliga undersökningar du också! Klicka här!” Följer man uppmaningen kommer man till en landningssida som börjar likna vanlig reklam.
Expressen kanske menar att det räcker för att slippa avsändare-kravet. Jag tvivlar. Och saken blir inte bättre av att sidans usla copy försöker ge skenet av att det är Expressen som erbjuder gratis dating i samarbete med Firstdate.
Dålig native advertising
Hela annonsupplägget – puff, artikel och landningssida – är utformat för att i det längsta lura besökaren att tro att innehållet inte är en annons. Detta är värsta sortens native advertising. Fy fan.
Först och främst skadar det läsarna. För även om innehållet kan uppfattas som intressant, relevant och värdefullt, så blir de förda bakom ljuset. Och syftet är knappast altruistiskt.
Det skadar också annonsören. För vem upplever läsarna har lurat dem?
Och till sist skadar det mediabolaget. För hur ska läsare kunna lita på att andra artiklar inte också är förtäckta annonser?
Men det finns som sagt också bra exempel. Banken SEB har fattat hur native advertising ska göras.
Bra native advertising
Det var ett blogginlägg av Joakim Arhammar som första gången gjorde mig uppmärksam på SEB:s goda exempel. Så här inleder han sitt blogginlägg:
Jag bläddrade i DN idag och fastnade först för en redaktionell annons från SEB som låg i ekonomiavdelningen. Den var ett bra exempel på native advertising (eller advertorial); en välskriven artikel med en tydlig vinkel som ger värde till läsaren och som passar in i sammanhanget. I artikeln fick en expert på SEB ge initierade råd om Japanfonder, men utan att direkt sälja in just SEB:s tjänster. Det fanns även en hänvisning till merläsning i form av det egna nyhetsbrevet Placeraren.
Bortsett från att han felaktigt kallar native advertising för content marketing så träffar Arhammars blogginlägg huvudet på spiken.
Arhammars exempel fick mitt hopp att tändas, och mig att skriva några positiva rader om native advertising i min trendspaning inför 2014.
Och under året har jag sett några hyggliga exempel. Men de allra bästa återfinns i Omni och har SEB som avsändare.
Omni
Omni är en app (och webbplats) med nyheter som presenteras kort med länkar till andra källor med fördjupad rapportering och analys. Nyheterna samlas in, värderas och sammanfattas av en redaktion. Appen ger dig också möjlighet att ställa in din egen nyhetsmix.
De beskriver sig själva som en ”teknisk och redaktionell innovation”. Nåja. Men Omni är definitivt nytänkande – och en fantastisk journalistisk produkt.
Appen är gratis. Men Schibstedt, som äger Omni, vill naturligtvis se vinst. Och den kommer från…
Ja just det. Native advertising. Så här skriver de på sin webbplats:
Vår ambition är att arbeta med helt nya annonslösningar än vad som traditionellt finns på nyhetssajter. Vi vill utveckla annonser som både läsare och annonsörer uppskattar. Omni har ingått partnerskap med stora annonsörer som SEB, Unibet och mobiloperatören 3.
Det goda exemplet
Vid native advertising finns tre huvudsakliga aktörer:
- Annonsören som vill få en effekt av en annons.
- Mediebolaget som vill tjäna pengar på att upplåta plats åt en annons.
- Publiken som vill ta del av för dem intressant, relevant och värdefullt innehåll – utan att bli lurade.
Bra native advertising ska tillgodose alla tre gruppers behov. Och det har Omni fattat. Så här såg en del av ”ettan” ut härom dagen:
Ser du annonsen? Både rubriken, ”Kan ett slopat ränteavdrag krympa skuldberget?”, och de inledande raderna känns äkta och drar in läsaren i texten. Och den ser ut som puffarna för det ”riktiga” innehållet.
Klickar du på puffen så kommer du till en artikel. Precis som för alla andra puffar. Artikelns innehåll är intressant, relevant och värdefullt. Och den ser ut som vilken artikel som helst.
Att det är en annons från SEB framgår klar och tydligt. Gul platta. ”Annons” överst. Och SEB som ”dateline”. Snyggt och transparent.
Det här är native advertising när den är som bäst. Bravo!
Det smarta exemplet
SEB annonsen är inte bara det goda exemplet. Det är också ett exempel på hur native advertising kan användas för att driva trafik till den egna plattformen. De gör det på två sätt:
- Helt i linje med mediumets bärande idé, att länka vidare till fördjupande material och analys, så finns en länk till ett längre inlägg på SEB:s blogg – i sig ett ypperligt exempel på en företagsblogg.
- Och sist finns en tydlig uppmaning till handling: ”Få SEB:s nyhetsbrev Placeraren kostnadsfritt”.
Så skall det göras.
Din tur
Nu är det dags för min uppmaning till handling: Prenumerera på Kntnts nyhetsbrev!
- Jag avskyr den helt felaktiga översättningen ”infödd annonsering” som ofta förekommer. Ordet native har ingen direkt motsvarighet i svenskan, utan översätts lite olika beroende på sammanhang. Det är ett adjektiv som betecknar något som finns naturligt från början. Den felaktiga översättningen härrör sannolikt från en något mindre smickrande översättning av Native Americans. ↩
Dela artikeln om du gillade den!
Liknande artiklar
Förslag på mer läsning
Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring
Medvetna konsumenter lockar till miljö- och hållbarhetspåståenden i företagens marknadsföring. Men kraven på vad som får sägas inom detta område är extra hårda. Ta reda på vad som gäller. Läs denna artikel i Kntnt Magasin skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.
Läs artikel »Content marketing v/s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå
Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din content marketing? Då har du säkert upptäckt att var och varannan byrå i kommunikationsbranschen numera påstår sig vara experter på ämnet. Begreppet används flitigt av många, vilket gör det svårare för dig som köpare att veta vem eller vilka du ska vända dig till. I denna artikel hjälper Lars Wirtén dig på traven!
Läs artikel »Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer
Den höga rörligheten på arbetsmarknaden leder till att många byter jobb. För att hindra att företagshemligheter och viktiga kundrelationer följer med till konkurrenten behöver arbetsgivaren känna till juridiken. Om detta handlar dagens artikel författad av advokat Gustav Sandberg och biträdande jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2
Spar på tid och krafter – effektivisera arbetsflödet i din content marketing! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar i Kntnt Magasin. Detta är en andra. Trevlig läsning!
Läs artikel »Vad är artificiell intelligens?
Funderar du på vad AI är och hur du skall förhålla dig till den revolution inom området som vi med säkerhet bara sett början på? Detta är något som vår krönikör Martin Modigh Karlsson ägnar mycket tankemöda. Läs hans intressanta analys i dagens artikel.
Läs artikel »Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1
Effektivisera arbetsflödet i din content marketing. Det finns flera anledningar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar. Den första hittar du här!
Läs artikel »Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?
Då och då händer det att ett företag förlorar kontrollen över sina kunders personuppgifter. Det är naturligtvis inte bra och får konsekvenser. I denna artikel förklarar advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en personuppgiftsincident är och vad du måste göra när en sådan har inträffat. Läs och lär!
Läs artikel »Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök
2020 kommer 50% av alla sökningar ske med rösten visar studie och Googles ”voice search”-tjänst växer så det knakar. Detta gör att du bör SEO-optimera din webbplats för röstsökningar redan nu. I dagens gästkrönika förklarar Alexandra Jung hur du gör!
Läs artikel »Inbound marketing sneglar mot content marketing
I denna gästkrönika reflekterar Niloo Lopez över vart inbound marketing är på väg efter att ha besökt megakonferensen Inbound 2019.
Läs artikel »Överraskande slutsats från INBOUND 2019
Kntnt Radio är tillbaka! I avsnitt 209 diskuterar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez utifrån Niloos ”take aways” från 2019 års upplaga av megakonferensen INBOUND. Samtalet landar i en oväntad konklusion. Pia och Thomas ger också en förklaring till den långvariga tystnaden. Efter 208 avsnitt under nästan lika många veckor blev det helt plötsligt tyst. Vad hände?
Läs artikel »