Mutade åsikter eller verkligt content

Idag läser vi om mutan­kla­gel­ser mot både före­tags­led­ning­ar som Arla och för­tro­en­deut­val­da repre­sen­tan­ter såsom utri­kesmi­nis­tern. Många stäl­ler sig frå­gan om kor­rup­tions­brott blir allt van­li­ga­re i sam­häl­let? Sam­ti­digt dis­ku­te­ras vad som egent­li­gen utgör en muta och vad som får accep­te­ras inom ramen för vär­de­byg­gan­de affärsrelationer.

Sär­skilt intres­sant för alla som job­bar med con­tent mar­ke­ting är kanske att för­stå vil­ka för­må­ner som är olag­li­ga eller inte för att ska­pa con­tent. Är det exem­pel­vis tillå­tet att ge en pro­dukt till en blog­ga­re för att få sina pro­duk­ter omskrivna?

Det är dags för en genom­lys­ning av vad som är rätt och fel vid ska­pan­det av con­tent ur ett rätts­ligt per­spek­tiv med fokus på korruption.

Ny mutlagstiftning

Sve­ri­ge är ett land som länge har varit för­sko­nat mot kor­rup­tions­brott jäm­fört med många and­ra län­der i värl­den. Vår svens­ka mut­lag­stift­ning från 70-talet var emel­ler­tid kri­ti­se­rad då den var otill­gäng­lig, svår att tilläm­pa och inte träf­fa­de alla straffvär­da fall. Det var allt­så svårt att utlä­sa vad som i prak­ti­ken var tillå­tet och vad som inte var det.

Dess­utom kun­de inte straff dömas ut när en muta togs emot av eller gavs en egen­fö­re­ta­ga­re med själv­stän­digt upp­drag. En fri­lan­san­de jour­na­list kun­de där­för ta emot peng­ar från närings­li­vet eller från en poli­tisk orga­ni­sa­tion för att skri­va, eller inte skri­va, en nyhets­ar­ti­kel om ett misskött före­tag eller om vem som finan­si­e­ra­de ett poli­tiskt parti.

Mot bak­grund av det­ta till­sat­tes 2010 en utred­ning om mutor, Sta­tens offent­li­ga utred­ning­ar (SOU 2010:38) som led­de till en refor­me­rad mut­brottslag­stift­ning (Prop. ²⁰¹¹⁄₁₂:79). Den 1 juli 2012 fick vi där­för nya reg­ler­na i 10 kapit­let i Brotts­bal­ken (BrB). Idag omfat­tar mut­lag­stift­ning­en alla uppdragstagare.

Frå­gan kvar­står dock, har regle­ring­en bli­vit så myc­ket tydligare?

Givande och tagande av muta

Den som läm­nar, utlo­var eller erbju­der en otill­bör­lig för­mån för tjäns­teut­öv­ning­en eller upp­dra­get döms för givan­de av muta till böter eller fäng­el­se i upp till 2 år (BrB 10 kap 5 b §). I grova fall utgörs påfölj­den av fäng­el­se mel­lan sex måna­der och sex år.

På sam­ma sätt är det för­bju­det att som arbets­ta­ga­re eller utö­va­re av upp­drag att ta emot, god­ta ett löf­te eller begä­ra en otill­bör­lig för­mån för sin tjäns­teut­öv­ning eller upp­dra­get (tagan­de av muta BrB 10 kap 5 a §).

Brot­tet är full­bor­dat redan vid begä­ran om eller utlo­van­de av en otill­bör­lig belö­ning oav­sett om mot­ta­ga­ren på ett sena­re sta­di­um tac­kar ja eller nej och obe­ro­en­de av om mutan fak­tiskt överlämnats.

Det­ta inne­bär att inbjud­ning­ar till event eller kon­fe­ren­ser anses otillåt­na i sig och är olag­li­ga obe­ro­en­de av om någon tac­kar ja till inbju­dan eller om de fak­tiskt genom­förs. Även mark­nads­fö­ring av exem­pel­vis kor­rup­tions­lik­nan­de erbju­dan­den är otillåtet.

Gränsen mellan tillåtna förmåner och olagliga mutor

Man bru­kar göra en skill­nad mel­lan otillåt­na bete­en­de­på­ver­kan­de för­må­ner, dvs. mot­ta­ga­rens beslut eller sätt att full­gö­ra sina arbets­upp­gif­ter, och tillåt­na rent atti­tyd­på­ver­kan­de förmåner.

Vad som ris­ke­rar att vara bete­en­de­på­ver­kan­de, dvs. muta, avgörs av fle­ra omstän­dig­he­ter såsom:

För­må­nens natur: Ris­ken för bete­en­de­på­ver­kan ökar med för­må­nens eko­no­mis­ka eller per­son­li­ga vär­de och fre­kvens. Där­för ska exem­pel­vis bjud­lun­cher vara mått­ful­la och arbetsrelaterade.

Anställ­das posi­tion: Anställ­da eller upp­drags­ta­ga­re som arbe­tar åt myn­dig­hets­ut­ö­van­de organ eller för organ som har hand om offent­lig upp­hand­ling intar en sär­ställ­ning. Det­ta inne­bär att såda­na anställ­da har mind­re utrym­me att ta emot för­må­ner än vad som tillåts i den pri­va­ta sektorn

För­må­nens art: Ris­ken för att en för­mån anses vara otillå­ten ökar ju sva­ga­re anknyt­ning­en är till mot­ta­ga­rens arbets­upp­gif­ter. Vik­tigt för att en för­mån ska vara tillå­ten är allt­så att för­må­nen har ett tyd­ligt sam­band med och ingår som ett natur­ligt och nyt­tigt led i mot­ta­ga­rens arbe­te, t.ex. att dis­ku­te­ra arbets­re­la­te­ra­de frå­gor över en mål­tid, eller en stu­di­e­re­sa där arbets­re­la­te­ra­de pro­gram­punk­ter utgör ett väsent­ligt inslag.

Krav på öppen­het: En för­mån ska nor­malt rik­tas direkt till mot­ta­ga­rens arbets-eller upp­drags­gi­va­re, vara god­känd av den­ne eller för­en­lig med den­nes eta­ble­ra­de poli­cy om för­må­ner. Där­för bör mark­nads­fö­ring i förs­ta hand rik­tas till en obe­stämd krets av per­so­ner sna­ra­re än sär­skilt utval­da eller direkt till företaget.

Ingen nedre värdegräns för muta

Som fram­gått ovan avgörs vad som är tillå­tet, respek­ti­ve inte tillå­tet av en rad oli­ka omstän­dig­he­ter i det enskil­da fal­let. Tyd­ligt är att rena pri­va­ta för­må­ner som ges i tjäns­teut­öv­ning ofta anses utgö­ra mutor oav­sett vär­de. Även en flas­ka vin som kos­tar 69 kro­nor kan allt­så anses utgö­ra en muta om den ges med syf­te att för­sö­ka påver­ka bete­en­det hos mot­ta­ga­ren i sin tjänsteutövning.

Jul­gå­vor i form av tek­nik­pry­lar, hus­ge­råd eller livs­me­del som ges till en kon­takt­per­son hos en sam­ar­bets­part­ner kan ock­så anses olag­ligt även om vär­det är ett par hund­ra­lap­par. Ett van­ligt miss­tag är att mut­lag­stift­ning­en sam­man­blan­das med skat­te­rätts­li­ga reg­ler om vad som är avdrags­gillt och inte för en arbetsgivare.

Det finns allt­så ing­en ned­re vär­de­gräns för vad som kan anses utgö­ra en muta. Istäl­let blir det avgö­ran­de vad det är, till vem och i vil­ket sam­man­hang för­må­nen utges.

Ha koll på vad som gäller

Om ett före­tag ger pro­duk­ter till jour­na­lis­ter, blog­ga­re eller influ­encers för att omskri­va före­tags pro­duk­ter kan det vara frå­ga om en muta som är olag­lig i lagens mening. Det­ta gäl­ler allt­så även om för­må­nen har ett mind­re värde.

För­må­ner som utges eller tas emot rekom­men­de­ras där­för all­tid god­kän­nas av arbets­gi­va­ren eller vara god­känd av ett före­tags antag­na mutpolicy.

Kon­fe­rens- och stu­di­e­re­sor kan använ­das för att få and­ra att ska­pa con­tent om ett före­tags pro­duk­ter eller tjäns­ter så länge det domi­ne­ran­de insla­get utgörs av stu­di­er eller semi­na­ri­er sam­ti­digt som mat, alko­hol och nöje endast utgör en mind­re del. Nöjesin­slag bör nor­malt beta­las av del­ta­ga­re själ­va, lik­som resa och boen­de om per­so­ner från den offent­li­ga sek­torn bjuds in.

Ett tips är även att und­vi­ka att bju­da in din kon­takt­per­sons respek­ti­ve då det­ta oftast anses otillbörligt.

Sam­man­ta­get krävs både kun­skap och viss efter­tan­ke i var­je enskilt fall för att und­vi­ka ris­ken för att du mutar dig till content.