Bild © Martin Modigh Karlsson

Millennials – bugg eller godis?

Millennials är ett huvudbry för många. Hur ska man sälja till dem? Hur ska man jobba med dem? Leda dem? De är narcissistiska, lata och bortskämda och vill dessutom rädda världen i allt de gör. Men är de verkligen så väsensskilda från oss andra? Vår krönikör Martin Modigh Karlsson är tillbaka och reder ut en hel generation. Läs nu!

Martin Karlsson
14 november 2017

Minns ni mil­len­nie­bug­gen? Den skul­le stan­na his­sar och döda elektro­nisk kom­mu­ni­ka­tion. Kärn­va­pen skul­le avfy­ras av sig själ­va, reak­to­rer löpa amok och börser kollapsa.

Man var­na­de för att över­gång­en från år 99 till år 00 skul­le bli pro­ble­ma­tisk för många system och kom­po­nen­ter. Men hur pro­ble­ma­tisk? Sto­ra insat­ser gjor­des under slu­tet av 90-talet och omfat­tan­de kon­se­kven­ser uteblev.

Jag säger inte att det bara var skräm­sel­pro­pa­gan­da. Mil­len­nie­bug­gen, Y2K-pro­ble­met, var något så var­dag­ligt grått som både och. Både ett fak­tiskt pro­blem med rik­ti­ga lös­ning­ar och en pro­jek­tions­y­ta och skoj­ar­bac­ke för oppor­tu­nis­ter och självut­nämn­da exper­ter. Låt oss enkelt kon­sta­te­ra att i den upp­haus­sa­de stäm­ning och oro som råd­de var det inte så svårt att säl­ja IT-konsulttjänster.

Den knepiga generation y

Hur mysigt det än är att grot­ta ner sig i 90-talet för oss som har min­nen från den tiden, låt oss hop­pa fram till nutid. Det finns myc­ket som talar för att vi ska­pat en ny bugg: mil­len­ni­al­bug­gen.

Mil­len­ni­als (eller gene­ra­tion y eller ”why” som vis­sa kal­lar dem) är ett huvud­bry. Hur ska man säl­ja till dem? Hur ska man job­ba med dem? Leda dem? Bli ledd av dem? De fram­står i rap­por­ter som helt väsens­skil­da från oss and­ra. De är nar­ci­sis­tis­ka. Lata. Sam­ti­digt söker de en hög­re mening med allt. Vill räd­da värl­den. Job­bar bra i team. Är den förs­ta gene­ra­tio­nen sedan kri­get som väx­er upp under säm­re eko­no­mis­ka för­hål­lan­den och med läg­re för­vän­tad livs­längd. De har det digi­ta­la i sitt DNA men kom­mu­ni­ce­rar bara med varand­ra en-till-en och duc­kar mass­me­dia. Hop­par mel­lan jobb i jakt på hög­re lön och sti­mu­lans. Vär­de­sät­ter inte peng­ar. Är bortskämda.

Det häng­er inte rik­tigt sam­man. En snabb metastu­die över påstå­en­den om mil­len­ni­als ger vid han­den att de åtminsto­ne är lika tidi­ga­re gene­ra­tio­ner i det att de är kom­plexa och heterogena.

Flera generationer sitter på en bänk

Är de speciella eller bara unga?

Kan det vara så att myc­ket av det alar­mis­tis­ka som skrivs om mil­len­ni­als byg­ger på illu­so­ris­ka sam­band? Att de inte pen­sions­spa­rar i sam­ma utsträck­ning som 50- och 60-talis­ter­na kanske sna­ra­re för­kla­ras av hur långt de har till pen­sion än till­tron till fram­tid och spar­sam­het som dygd?

It’s not that peop­le born after 1980 are nar­cis­sists, it’s that young peop­le are nar­cis­sists, and they get over them­sel­ves as they get older.

Els­beth Reeve

Hur myc­ket av den för­stå­el­se vi blir mata­de med om mil­len­ni­als som är ett illu­so­riskt sam­band får vi kanske mer klar­het i när näs­ta gene­ra­tion trä­der fram, gene­ra­tion z. Är det något vi vet om mil­len­ni­als är ju att det är den gene­ra­tion vi hun­nit föl­ja kor­tast tid. Och stu­di­er med för­änd­ring­ar över tid säger ofta mer än punktprov.

Innan någon blir allt­för pro­vo­ce­rad. Ja, det vi kal­lar mil­len­ni­als är en gene­ra­tion. Ja, de fles­ta av dem har växt upp med inter­net och den för­änd­ra­de världs­syn som kom­mer av den tid de väx­te upp. På det sät­tet är de unika.

Millennials är inte en enhetlig målgrupp

Men på vil­ket grund­läg­gan­de sätt skil­jer det sig från and­ra gene­ra­tio­ner som är barn av sin tid? Att unga gör pri­o­ri­te­ring­ar annorlun­da än äld­re är inte nytt. Att unga är mer nar­cis­sis­tis­ka än äld­re är inte hel­ler nytt. En gene­ra­tion som kal­las den nar­cis­sis­tis­ka gene­ra­tio­nen ska vara bra nar­cis­sis­tisk för att inte skil­ja sig från tidi­ga­re gene­ra­tio­ners jag-cen­tre­ring. Är det något vi vet om gene­ra­tio­ner och ålder är det näm­li­gen att de så att säga går över. Man blir äldre.

Mil­len­ni­als är ett ålders­spann, en gene­ra­tion. Att tro att de rea­ge­rar enhet­ligt på mark­nads­fö­ring, anställ­nings­vill­kor eller delar livs­mål med varand­ra är rent önsketänkande.

Fakta eller myt?

Många av de upp­fatt­ning­ar som slent­ri­an­mäs­sigt sprids om mil­len­ni­als visar sig dess­utom gå att fal­si­fi­e­ra. Myc­ket bra har skri­vits om des­sa upp­fatt­ning­ar senas­te året. Till exem­pel Joel Windel/​Brandwatchs (spons­ra­de) inlägg på Soci­al media week: Mil­len­ni­als and Mar­ke­ting: Why Brands are Get­ting it So, So Wrong som lyf­ter de marknadsförings­mässiga pro­ble­men med att se gene­ra­tio­nen som en enhet.

En annan läsvärd arti­kel är Bru­ce Pfaus What do mil­len­ni­als real­ly want at work? där han bland annat kon­sta­te­rar att upp­ta­gen­he­ten med kon­struk­tio­nen mil­len­ni­als har fött en helt ny indu­stri av kon­sult­verk­sam­het. Hund­ra­tals före­tag och före­drags­hål­la­re sik­tar på en del av ”mil­len­ni­als är annorlunda”-kakan, menar han. En väx­an­de kaka på det smör­gås­bord som är HR-con­sul­ting (150 mil­jar­der dol­lar om året i USA enligt artikeln).

IBM Insti­tu­te for Busi­ness Value pub­li­ce­ra­de för­ra året rap­por­ten Myt­hs, exag­ge­ra­tions and uncom­for­tab­le trut­hs – The real sto­ry behind Mil­len­ni­als in the work­pla­ce där man under­sö­ker och slår hål på fem myter. Jag tänk­te sam­man­fat­ta tre av dem.

I rap­por­ten utgår man från tre generationer:

  • Mil­len­ni­als: 21–34 år
  • Gene­ra­tion X: 35–49 år
  • Baby boo­mers: 50–60 år

Myt 1. Karriärmål och förväntningar skiljer sig mellan millennials och andra generationer

På frå­gor om man vill vara anställd eller dri­va eget, om infly­tan­de är vik­tigt, mil­jöpå­ver­kan, ledar­skap och moti­va­tion med fle­ra skil­jer sig de under­sök­ta gene­ra­tio­ner­na inte nämn­värt åt. Och fram­för allt inte på något sys­te­ma­tiskt sätt. På det sto­ra hela, kon­sta­te­rar man, har de lik­nan­de prioriteringar.

Myt 2. Millennials vill ha ständig uppmuntran och ett berömmande ledarskap

När repre­sen­tan­ter för de tre gene­ra­tio­ner­na får lis­ta önsk­vär­da kva­li­te­ter hos leda­re före­drar mil­len­ni­als en ledar­stil som präglas av etik och genom­syn­lig­het. Infly­tan­de och beröm ran­kas läg­re av mil­len­ni­als än av gene­ra­tion x, och den grupp som ver­kar mest mån om att få bekräf­tel­se och med­håll är baby boo­mers. Men även här är skill­na­der­na mel­lan gene­ra­tio­ner­na rela­tivt små.

Myt 5. Millennials är mer benägna än tidigare generationer att lämna ett jobb om det inte uppfyller deras drömmar

Under­sök­ning­en visar att beve­kel­se­grun­den för att byta jobb är sam­ma över gene­ra­tio­ner­na, det van­li­gas­te sva­ret för alla tre är att man byter för att få ett mer intres­sant jobb, and­ra upp­gif­ter, vill­kor eller hög­re lön. Att många mil­len­ni­als redan i rela­tivt unga år haft fle­ra oli­ka arbets­gi­va­re till­skrivs sna­ra­re eko­no­min och arbets­mark­na­den än deras psy­ko­lo­gi. 75% av sva­ran­de­na i grup­pen mil­len­ni­als upp­ger att de haft sam­ma jobb de senas­te tre åren, vil­ket tol­kas som att de inte är mer benäg­na att byta än övri­ga generationer.

Millennialbuggen

Kan det vara så att vi lurar oss att det finns lät­ta svar på frå­gor när vi är lite extra oro­li­ga? I så fall finns det en risk att vi fal­ler offer för myter om millennialbuggen.

Hand med telefon och ett småkryp

Slut­li­gen. Kanske är det en sli­ten spa­ning att äld­re gene­ra­tio­ner all­tid för­fa­sas över yng­re? Det var väl redan Chur­chill som sade:

”The child­ren now love lux­u­ry; they have bad man­ners, con­tempt for aut­ho­ri­ty; they show dis­re­spect for elders and love chat­ter in pla­ce of exer­ci­se. Child­ren are now tyrants, not the ser­vants of their house­holds. They no long­er rise when elders enter the room. They cont­ra­dict their parents, chat­ter befo­re com­pa­ny, gobb­le up dain­ti­es at the tab­le, cross their legs, and tyran­ni­ze their teachers.”

Nej jag sko­ja­de, cita­tet bru­kar till­skri­vas Sokra­tes.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »