Marknadsföring är produktutveckling

Marknadsföring – det är väl reklam? Nej! Marknadsföring är produktutveckling, och marknadskommunikation är det främsta verktyget. Jag tänkte att det kunde vara bra start på året att reda ut detta. Så vi vet vad vi pysslar med. Inte bara vad vi gör. Utan också hur det passar in i det större hela. Så häng med!

Thomas Barregren
12 januari 2016

Alla vet vad som menas med mark­nads­fö­ring. Eller?

Ber vi geme­ne man att för­kla­ra mark­nads­fö­ring så är san­no­lik­he­ten hög att hen sva­rar reklam.

Ger vi lite mer tid, och möj­ligt­vis lite hjälp på tra­ven, så kanske sva­ret kom­plet­te­ras med spons­ring, webb­plats, soci­a­la medi­er och and­ra saker som främ­jar för­sälj­ning. Någon kanske till och med dris­tar sig till att inklu­de­ra för­sälj­ning i marknadsföring.

Allt är för­stås rätt. Det ingår i mark­nads­fö­ring. Men mark­nads­fö­ring är myc­ket mer. Väl­digt myc­ket mer.

Så här skrev Peter Druc­ker, det moder­na före­ta­gan­dets and­li­ge fader, i sitt portal­verk, The Practice of Mana­ge­ment från 1954:

Det finns bara en gil­tig defi­ni­tion av affärs­syf­te: att ska­pa en kund.

[…]

Det är kun­den som bestäm­mer vad som är affärs­verk­sam­he­ten. För det är kun­den, och han ensam, som genom att vara vil­li­ga att beta­la för en vara eller en tjänst, omvand­lar eko­no­mis­ka resur­ser till väl­stånd, saker till varor. Vad före­ta­get tyc­ker att det pro­du­ce­rar är inte av störst bety­del­se – i syn­ner­het inte för före­ta­gets fram­tid och dess fram­gång. Vad kun­den tror att han köper, vad han anser som ”vär­de”, är avgö­ran­de – det bestäm­mer vad ett före­tag är, vad det pro­du­ce­rar och huruvi­da det kom­mer att blomstra.

[…]

Eftersom det är dess syf­te att ska­pa en kund, har var­je affärs­verk­sam­het två – och endast des­sa två – grund­läg­gan­de funk­tio­ner: mark­nads­fö­ring och inno­va­tion. Des­sa är entreprenörsfunktionerna.

[…]

I själ­va ver­ket är mark­nads­fö­ring så grund­läg­gan­de att det inte är till­räck­ligt med en stark för­sälj­nings­av­del­ning­en och anför­tro mark­nads­fö­ring till dem. Mark­nads­fö­ring är inte bara myc­ket bre­da­re än för­sälj­ning, det är inte en spe­ci­a­li­se­rad akti­vi­tet över huvud taget. Det omfat­tar hela verk­sam­he­ten. Det är hela verk­sam­he­ten sett från slut­re­sul­ta­tets syn­vin­kel, det vill säga ur kun­dens syn­vin­kel. Mark­nads­fö­ring mås­te där­för vara en ange­lä­gen­het och ett ansvar som genom­sy­rar alla delar av företaget.

Mark­nads­fö­ring är allt­så betyd­ligt mer än bara de akti­vi­te­ter som van­ligt­vis för­knip­pas med begrep­pet. Men exakt vad är det?

Och var pas­sar mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion in? Begrep­pet som kom från ing­en­stans och blev väl­digt popu­lärt 2009.

Jag tänk­te att det kun­de vara en bra start på året att reda ut det­ta. Så vi vet vad vi pyss­lar med. Inte bara vad vi gör. Utan ock­så hur det pas­sar in i det stör­re hela. Så häng med!

Ordet marknadsföring

Mark­nads­fö­ra. Det hörs på nam­net vad det hand­lar om. Att föra något till mark­na­den. Från bör­jan bok­stav­li­gen; nume­ra bildligen.

Det svens­ka ordet mark­nads­fö­ra är ett lånord från eng­els­kans mar­ke­ting, som i sin tur kom­mer via frans­kan från lati­nets mer­ca­tus, som bety­der både ”köper och säl­jer” och plat­sen där man köper och säl­jer. I eng­els­kan blev det två ord: mar­ket för plat­sen och mar­ke­ting för aktiviteten.

Det eng­els­ka ordet mar­ke­ting använ­des ända in på 1930-talet i den­na ursprung­li­ga bemär­kel­se. Och det är i den bety­del­sen ordet förs­ta gång­en letar sig in i svens­kan år 1900.

Men i slu­tet av 1800-talet bör­jar det eng­els­ka ordet ock­så använ­das i över­förd bemär­kel­se. Det kom att beteck­na akti­vi­te­ter som en pro­du­cent gör för att få köpa­re av sina varor och tjäns­ter. I den här bety­del­sen lånas ordet in till svens­kan en and­ra gång 1934. Och den bety­del­sen har ordet än idag.

4P enligt McCarthy

Så mark­nads­fö­ring beteck­nar akti­vi­te­ter som en pro­du­cent gör för att få kon­su­men­ter av sina varor och tjäns­ter. Des­sa akti­vi­te­ter kret­sar runt ett antal teman. E. Jero­me McCart­hy beskrev fyra av des­sa teman i sin bok Basic Mar­ke­ting: A Mana­ge­ri­al Appro­ach från 1960. Du kän­ner dem som 4P.1

Pro­dukt
Akti­vi­te­ter för att utveck­la en pro­dukt som bidrar till att till­freds­stäl­la behov och önsk­ning­ar gemen­sam­ma för en målgrupp.
Pris
Akti­vi­te­ter för att uti­från mål­grup­pens upp­lev­da vär­de av pro­duk­ten och kort- och lång­sik­ti­ga affärs­mål bestäm­ma ersätt­ning för produkten.
Påver­kan
Akti­vi­te­ter för att med bran­ding, PR, spons­ring, reklam, för­sälj­ning med mera påver­ka mål­grup­pen direkt eller indi­rekt för att få köpa­re av produkten.
Plats
Akti­vi­te­ter för att under­lät­ta för mål­grup­pen att lära sig om pro­duk­ten, köpa den och få den levererad.

Des­sa räc­ker långt för att kate­go­ri­se­ra akti­vi­te­ter som behövs för att mark­nads­fö­ra när något mate­ri­ellt till­han­da­hålls. Men när något imma­te­ri­ellt leve­re­ras så behövs ytter­li­ga­re akti­vi­te­ter som inte pas­sar in i de 4P:na.

7P enligt Booms och Bitner

För att kate­go­ri­se­ra akti­vi­te­ter som behövs för mark­nads­fö­ring av tjäns­ter så föreslog Ber­nard H. Booms och Mary J. Bit­ner år 1981 ytter­li­ga­re tre teman. Resul­ta­tet är 7P som består av de ursprung­li­ga fyra samt:

Påtag­ligt
Akti­vi­te­ter för att ge påtag­ligt bevis av utförd tjänst.
Per­so­nal
Akti­vi­te­ter för att ge per­so­na­len som möter kun­der­na rätt kom­pe­tens för att utfö­ra tjänsterna.
Pro­cess
Akti­vi­te­ter för att ska­pa pro­ces­ser och system för att utfö­ra tjänsterna.

Närsynta marknadsförare

De fyra eller sju P:na beskri­ver mark­nads­fö­ring uti­från pro­du­cen­tens per­spek­tiv. Det finns en risk med det. Ris­ken att vi blir när­syn­ta, som The­o­do­re Levitt skrev i den klas­sis­ka arti­kel Mar­ke­ting Myo­pia.

Om ditt före­tag tror på någon av föl­jan­de myter, så är ni när­syn­ta (har marknadsföringsmyopi):

  • En väx­an­de efter­frå­gan kom­mer att garan­te­ra till­växt; där­för foku­se­rar vi på att utveck­la och säl­ja produkter.
  • Det finns ing­et kon­kur­rens­kraf­tig ersätt­ning för vår indu­stris huvud­pro­dukt; där­för behö­ver vi inte röra oss från vår industri.
  • Så länge vi tar mark­nads­an­de­lar är vi skyd­da­de; där­för foku­se­rar vi på att säl­ja i stäl­let för att marknadsföra.
  • Våra pro­duk­ter är över­lägs­na; där­för säl­jer de sig själva.

Ris­ken med de 7P:na är att vi bara ser oss själ­va och vår pro­dukt istäl­let för vår mål­grupp och deras behov och öns­ke­mål. Det är farligt.

4C enligt Lauterborn

För att inte för­vil­la oss bör vi kanske änd­ra per­spek­ti­vet från pro­du­cen­tens till kon­su­men­tens. Det tyck­te i alla fall Bob Lau­ter­born, som 1991 föreslog fyra kund­o­ri­en­te­ra­de teman. Des­sa benämns 4C efter de eng­els­ka nam­nen för de fyra teman (angiv­na i paren­tes nedan).2

Köpa­re (custo­mer)
Akti­vi­te­ter för att för­stå vil­ka som är poten­ti­el­la köpa­re och vad deras behov och öns­ke­mål är.
Kost­nad (costs)
Akti­vi­te­ter för att upp­levd kost­nad för att köpa och använ­da pro­duk­ten mot­sva­rar det upp­lev­da värdet.
Kom­mu­ni­ka­tion (com­mu­ni­ca­tion)
Akti­vi­te­ter för att eta­ble­ra och upp­rätt­hål­la kom­mu­ni­ka­tion som förmår mot­ta­gar­na att idag eller i fram­ti­den hand­la på ett sätt som leder till att före­ta­get ska­par och behål­ler nya kunder.
Kom­fort (con­ve­ni­ence)
Akti­vi­te­ter för att ska­pa kom­fort för poten­ti­el­la köpa­re när de vill lära sig om pro­duk­ten, köpa den och få den levererad.

Som synes finns ett direkt sam­band mel­lan 4P och 4C. Skill­na­den lig­ger som sagt i per­spek­ti­vet, som skif­tar från pro­du­cen­tens till konsumentens.

Marknadsföringsmix

Oav­sett om vi delar in mark­nads­fö­ring­ens akti­vi­te­ter enligt 7P eller 4C så kom­mer var­je före­tag ha sin helt egna kom­bi­na­tion av dem. Den­na kom­bi­na­tion kal­las före­ta­gets mark­nads­fö­rings­mix (eller mark­nads­mix).

Mark­nads­fö­ring hand­lar allt­så om att bestäm­ma vil­ka akti­vi­te­ter som ska ingå i mark­nads­fö­rings­mix­en och sen utfö­ra dem.

Det mest syn­li­ga av des­sa akti­vi­te­ter är för­stås reklam. Så det är kanske inte kons­tigt att mark­nads­fö­ring för geme­ne man asso­cie­ras med just det. Men mark­nads­fö­ring är som sagt myc­ket mer.

I cent­rum står dels en pro­dukt, dels behov och öns­ke­mål gemen­sam­ma för en mål­grupp. Mark­nads­fö­ring hand­lar om sät­ta de två i för­bin­del­se med varand­ra så att ett utbyte av pro­dukt mot ersätt­ning kan ske så frik­tions­fritt som möjligt.

Men vad är då en produkt?

Produkt och marknad

I var­dag­ligt tal sät­ter de fles­ta lik­hets­tec­ken mel­lan pro­dukt och vara. Men inom mark­nads­fö­ring har pro­dukt en vida­re betydelse.

En pro­dukt är något som mot ersätt­ning erbjuds till en grupp män­ni­skor med gemen­sam­ma behov och önsk­ning­ar som pro­duk­ten bidrar till att tillfredsställa.

Grup­pen män­ni­skor med gemen­sam­ma behov och önsk­ning­ar som pro­duk­ten bidrar till att till­freds­stäl­la kal­las för mark­nads­seg­ment. Ett före­tags mark­nad är alla dess pro­duk­ters mark­nads­seg­ment sammantaget.

Mark­nads­fö­ring hand­lar allt­så om att sät­ta en pro­dukt i för­bin­del­se med ett mark­nads­seg­ment så att ett utbyte av pro­dukt mot ersätt­ning kan ske så frik­tions­fritt som möjligt.

Note­ra att en pro­dukt är ing­et annat än ett medel för att nå ett mål. Målet är att till­freds­stäl­la en öns­kan eller ett behov som är gemen­samt hos en grupp människor.

Note­ra ock­så att en pro­dukt all­tid erbjuds i utbyte mot ersätt­ning. Den­na ersätt­ning är som regel peng­ar och ibland en annan pro­dukt. Men den kan ock­så vara något helt annat, till exem­pel uppmärksamhet.

Note­ra till sist att en pro­dukt kan vara vad som helst. Det kan till exem­pel vara en sak, en tjänst, en upp­le­vel­se, en idé, en metod, infor­ma­tion och kunskap.

En produkt är mer än vad som levereras

Ett van­ligt miss­tag är att tän­ka på det som fak­tiskt leve­re­ras som pro­duk­ten. Vi säl­jer bilar, allt­så är bilar pro­duk­ten. Vi säl­jer hav­re­gryn, allt­så är hav­re­gryn pro­duk­ten. Så är det inte. Pro­duk­ten är myc­ket mer.

När du köper en bil köper du inte vil­ken bil som helst. Du köper en Peu­geot 308 för att du vill ha en chic och lagom liten bil men inte har råd med Mer­ce­des-Benz A 250. Du köper en Vol­vo XC90 för att du vill ha en spor­tig och trygg bil, men inte har råd med en Porsche Cay­en­ne. Du köper ald­rig en plåt­lå­da med föns­ter, motor och fyra hjul som kan använ­das till trans­port av per­so­ner och lät­ta­re gods.

När du köper hav­re­gryn köper du inte vil­ket paket som helst. Du köper hav­re­gryn av Wil­lys egna varu­mär­ke för att du vär­de­sät­ter lågt pris och litar på att det ”har sam­ma höga kva­li­tet som de väl­kän­da varu­mär­ke­na”. Du köper hav­re­gryn från Sal­tå Kvarn för att du vär­de­sät­ter eko­lo­gisk råva­ror som för­äd­las med stor var­sam­het ”utan att för­stö­ra eller sät­ta till”. Du köper inte ång­a­de och val­sa­de fling­or av frön från grä­set Ave­na sati­va.

Oav­sett om du köper bil eller hav­re­gryn så är pro­duk­ten myc­ket mer än bara bil eller hav­re­gryn. Du köper ock­så ett uttryck för din per­son­lig­het, smak, aspi­ra­tion, pre­sta­tion och myc­ket mer. Eller som E. Ray­mond Corey skrev 1975:

”Pro­duk­ten” är vad pro­duk­ten gör; det är det tota­la pake­tet av för­de­lar kun­den får när han köper.

Den tan­ken vida­re­ut­veck­la­de The­o­do­re Levitt till en av mark­nads­fö­ring­ens vik­ti­gas­te modeller.

Total produkt

Levitt pre­sen­te­ra­de 1980 en modell över en total pro­dukt.3

total-product-concept

Kon­cep­tet kan lik­nas vid en lök som består av föl­jan­de fyra lager.

Gene­risk produkt
I cent­rum finns en gene­risk pro­dukt – det som fak­tiskt leve­re­ras. Den kal­las gene­risk eftersom det som regel är väl­digt lite som fak­tiskt skil­jer den från en leve­ran­tör till en annan. Det går lika bra att tilla­ga gröt på Wil­lys egna hav­re­gryn som på Sal­tå Kvarns eko­lo­gis­ka havregryn.
För­vän­tad produkt
Utan­på den gene­ris­ka pro­duk­ten finns fak­to­rer som dif­fe­ren­ti­e­rar varan eller tjäns­ten. När­mast cent­rum är fak­to­rer som kun­den för­vän­tar sig. Sak­nas de blir kun­den miss­nöjd. Des­sa till­sam­mans med den gene­ris­ka pro­duk­ten bil­dar en för­vän­tad pro­dukt. För­vän­tan är ofta knu­ten till egen­ska­per som inte är fysis­ka. Sal­tå Kvarns hav­re­gryn är dif­fe­ren­ti­e­ra­de från Wil­lys genom att vara eko­lo­gis­ka. Den­na dif­fe­ren­ti­e­ring är för­vän­tad, eftersom de mark­nads­förs just som ekologiska.
För­stärkt produkt
Övri­ga fak­to­rer som pro­duk­ten inklu­de­rar, men som kun­den inte för­vän­tar sig, bil­dar till­sam­mans med den för­vän­ta­de pro­duk­ten en för­stärkt pro­dukt. Det är pro­duk­ten som kun­den upp­le­ver. Sal­tå Kvarn har eko­lo­gis­ka hav­re­gryn. Det har ock­så Axa. Men deras varu­mär­ken skil­jer sig åt såpass myc­ket att de till­ta­lar del­vis oli­ka mål­grup­per. Sal­tå Kvarn byg­ger sitt varu­mär­ke på ett enga­ge­mang för ett krets­lopp­sjord­bruk. Axa byg­ger sitt runt en sund livs­stil. Det­ta ingår i den för­stärk­ta produkten.
Poten­ti­ell produkt
Allt eftersom kun­der vän­jer sig vid de fak­to­rer som för­stär­ker pro­duk­ten över­går de till att vara för­vän­ta­de, och allt eftersom fler leve­ran­tö­rer når upp till des­sa nya för­vänt­ning­ar så mins­kar skill­na­den. I figu­ren flyt­tar sig grän­sen mel­lan för­vän­tad och för­stärkt utåt in i det som Levitt kal­lar den poten­ti­el­la pro­duk­ten, som repre­sen­te­rar den oänd­li­ga mängd saker som kan göras för att ytter­li­ga­re för­stär­ka produkten.

Den gene­ris­ka pro­duk­ten kan vara både mate­ri­ell och imma­te­ri­ell. I föl­jan­de exem­pel använ­der vi en van­lig imma­te­ri­ell pro­dukt: läkarvård.

Exempel på total produkt

Du har fått en läkar­tid på din van­li­ga vård­cen­tral efter att ha sökt för rejält halsont. Du kom­mer dit strax före avta­lad tid. Skö­ters­kan i recep­tio­nen häl­sar dig väl­kom­men, tar betalt för pati­ent­av­gif­ten, och ber dig vän­ta. Tio minu­ter efter avta­lad tid ropas du upp. En annan skö­ters­ka föl­jer dig till ett inre vänt­rum, där du får vän­ta ytter­li­ga­re tio minu­ter, innan en stres­sad läka­re tar emot dig. Han ursäk­tar sig och för­kla­rar att de är lite under­be­man­na­de. Du för­står. Efter en kort under­sök­ning befin­ner du dig åter­i­gen i vänt­rum­met. Nu i vän­tan på prov­tag­ning. En kvart sena­re häm­tar en tred­je skö­ters­ka dig till lab­bet, stic­ker dig med en prov­tag­nings­ka­nyl, och skic­kar ut dig i vänt­rum­met igen. Där sit­ter du i ytter­li­ga­re tju­go minu­ter innan du får träf­fa läka­ren igen. Han berät­tar att du har hals­fluss, vil­ket du näs­tan viss­te, och skri­ver ut peni­cil­lin. En tim­me efter du anlän­de kan du läm­na vårdcentralen.

Vad är den gene­ris­ka pro­duk­ten? Ja, det är läkar­vår­den i sig. Och den är verk­li­gen gene­risk. Du får (för­hopp­nings­vis) sam­ma vård vart du än vän­der dig.

Du fick ock­så vad du för­vän­ta­de dig. Ett trev­ligt bemö­tan­de, om än något stres­sigt, och ett recept på peni­cil­lin. För­vis­so fick du fle­ra gång­er sit­ta och vän­ta, men så är det ju i sjuk­vår­den. Kort sagt, du fick den för­vän­ta­de produkten.

Men om du istäl­let hade gått till den nyöpp­na­de vård­cen­tra­len så hade ditt besök kanske gått till så här. Du hin­ner knappt sät­ta dig efter att ha beta­lat pati­ent­av­gif­ten innan läka­ren själv ropar upp dig. Hon föl­jer dig till sitt rum, under­sö­ker dig, och tar själv blod­pro­vet. Hon för­kla­rar att du får vän­ta tio minu­ter på prov­re­sul­ta­tet, och frå­gar om du vill ha kaf­fe eller te medan du vän­tar. Du är lite krång­lig, och frå­gar om du kan få grönt te. Jaja­men­san, det får du. Efter knappt tio minu­ter är läka­ren till­ba­ka, skri­ver ut recept, och föl­jer dig dör­ren. Tju­go minu­ter efter du anlän­de kan du läm­na vårdcentralen.

Även i det­ta fall gav vård­cen­tra­len dig den gene­ris­ka pro­duk­ten (läkar­vård) och upp­fyll­de dina för­vänt­ning­ar (trev­ligt bemö­tan­de och ett recept på peni­cil­lin). Men du fick ock­så något som över­träf­fa­de dina för­vänt­ning­ar: mind­re vän­te­tid, grönt te och ett moder­na­re bemö­tan­de. Du fick en för­stärkt produkt.

Den förs­ta vård­cen­tra­lens pro­dukt sträck­te sig bara till och med den för­vän­ta­de pro­duk­ten. Den and­ra vård­cen­tra­lens pro­dukt gick läng­re och var en för­stärkt produkt.

Övertygande skäl att köpa

Vi kon­sta­te­ra­de för­ut att mark­nads­fö­ring hand­lar om att sät­ta en pro­dukt och ett mark­nads­seg­ment i för­bin­del­se med varand­ra så att ett utbyte av pro­dukt mot ersätt­ning kan ske så frik­tions­fritt som möj­ligt. Pro­duk­ten i det­ta reso­ne­mang är inte en gene­risk pro­dukt. Det räc­ker inte.

Den gene­ris­ka pro­duk­ten är, för att använ­da en lik­nel­se från Levitts arti­kel från 1980, den insats du mås­te läg­ga på bor­det för att över­hu­vud­ta­get få spe­la spe­let. Spe­let som hand­lar om att vin­na och behål­la kunder.

Utö­ver insat­sen behö­ver du ock­så sat­sa det som behövs för att möta de tänk­ta kun­der­nas för­vänt­ning­ar. Och till sist mås­te du sat­sa på något som sär­skil­jer din pro­dukt från de and­ra spelarnas.

Du vin­ner och behål­ler de kun­der för vil­ken det som sär­skil­jer din pro­dukt blir över­ty­gan­de skäl att köpa.

Marknadsföringens strategiska princip

Mark­nads­fö­ring är att väl­ja ut och utfö­ra de akti­vi­te­ter som behövs för att ta en gene­risk pro­dukt till för­stärkt pro­dukt och ge över­ty­gan­de skäl att köpa. Det­ta är mark­nads­fö­ra­rens upp­gift. Eller som Wil­li­am H. Davi­dow så träf­fan­de skrev i sin bok Mar­ke­ting High Tech­no­lo­gy: An Insider’s View från 1986:

Fan­tas­tis­ka appa­ra­ter utveck­las på labo­ra­to­ri­et, fan­tas­tis­ka pro­duk­ter utveck­las på marknadsavdelningen.

Davi­dow skrev ock­så att mark­nads­fö­ra­re ”mås­te tän­ka ut full­stän­di­ga pro­duk­ter och dri­va dem till domi­ne­ran­de posi­tio­ner i för­svar­ba­ra mark­nads­seg­ment. Med det menar han att mark­nads­fö­ring ska omvand­la en gene­risk pro­dukt till en för­stärkt pro­dukt som till­go­do­ser ett mark­nads­seg­ments behov och önsk­ning­ar och ger dem över­ty­gan­de skäl att köpa.

Den­na max­im kal­lar Davi­dow för mark­nads­fö­ring­ens stra­te­gis­ka prin­cip. Det är en lev­nads­re­gel som ska hjäl­pa mark­nads­fö­ra­re att fat­ta rätt beslut när det gäl­ler vil­ka akti­vi­te­ter som ska utfö­ras och hur.

Marknadskommunikation

För att omvand­la en gene­risk pro­dukt till en för­stärkt pro­dukt mås­te vi

  1. för­stå vil­ka som är poten­ti­el­la köpa­re och vad deras behov och öns­ke­mål är
  2. se till att kost­na­den för att köpa och använ­da pro­duk­ten mot­sva­rar det upp­lev­da värdet
  3. eta­ble­ra och upp­rätt­hål­la kom­mu­ni­ka­tion som förmår mot­ta­gar­na att hand­la på ett sätt som ska­par och behål­ler kunder
  4. ska­pa kom­fort för poten­ti­el­la köpa­re när de vill lära sig om pro­duk­ten, köpa den och få den levererad

Alla des­sa saker för­ut­sät­ter kom­mu­ni­ka­tion. Men bara den tred­je punk­ten inne­bär en stän­digt pågåen­de kom­mu­ni­ka­tion. Det för­tjä­nar en egen term, som kan defi­nie­ras så här:

Mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion är all pla­ne­rad kom­mu­ni­ka­tion från ett iden­ti­fi­er­bart före­tag i syf­te att få mot­ta­ga­ren att idag eller i fram­ti­den hand­la på ett sätt som leder till att före­ta­get ska­par och behål­ler nya kunder.

Den­na defi­ni­tion är med­ve­tet väl­digt nära den defi­ni­tion av reklam som Sara Rosengren och Hen­rik Sjö­din ger i sin bok Reklam – för­stå­el­se och för­ny­el­se. Men ter­men mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion är att före­dra, eftersom de fles­ta upp­fat­tar reklam som syno­nymt med annon­ser och sälj­bud­skap i köp­ta kana­ler. Mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion är myc­ket mer.

Mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion inklu­de­rar bland annat sälj­ma­te­ri­al, annon­ser, utom­hus­re­klam, radi­o­re­klam, tv-reklam, direkt­re­klam, del­ta­gan­de på event, kon­fe­ren­ser och mäs­sor, egna event, spons­ring, lob­by­ing, PR, när­va­ro i soci­a­la medi­er och på webben.

Sammanfattning

Mark­nads­fö­ring är pro­dukt­ut­veck­ling. Och mark­nads­kom­mu­ni­ka­tion det vik­ti­gas­te verktyget.


  1. Många möter 4P för förs­ta gång­en i Philip Kot­lers lär­o­bok Prin­ciples of Mar­ke­ting. Där­för får ibland Kot­ler fel­ak­tigt äran för 4P.
  2. Bob Lau­ter­borns 4C-modell ska inte för­väx­las med Koichi Shi­mi­zus 7Cs Com­pass Model från 1970-talet.
  3. Många lär sig de fyra pro­dukt­ni­vå­er­na i Levitts total pro­dukt från Philip Kot­lers lär­o­bok Prin­ciples of Mar­ke­ting. Där­för får ibland Kot­ler fel­ak­tigt äran för model­len. Levitts total pro­dukt ska inte hel­ler för­väx­las med hela pro­dukt som Regis McKen­na beskrev i sin bok The Regis Touch från 1986.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »