Ikea-mattor och sifferfuffens – detta ska du ta med dig från sommaren

Fak­tum är att före­tag blir allt bätt­re på att dra nyt­ta av sam­ti­den i sin mark­nads­fö­ring. Real­tids­mark­nads­fö­ring är kom­mu­ni­ka­tion som bott­nar i en situ­a­tion eller hän­del­se i real­tid. Det hand­lar kort och gott om att illa kvick dra nyt­ta av det som är en snackis och på så vis ska­pa sig en plats i hän­del­ser­nas centrum.

Som­ma­rens kanske snyg­gas­te och mest snabb­fo­ta­de aktör inom områ­det var nog Ikea Norge.

För en tid sedan berät­ta­de en av seri­en Game of Thro­nes kostymö­rer att de använt mat­tor från Ikea som en del av de mant­lar som använts i seri­en. Under som­ma­ren, då GoT-hypen var som all­ra störst, nytt­ja­de Ikea Nor­ge det­ta genom en post­ning i soci­a­la medi­er med en gui­de för hur du ock­så kan göra en man­tel av deras mat­tor. Smart.

Snabbt – men välgrundat

Ike­as age­ran­de blev otro­ligt upp­skat­tat och omta­lat – och att snabbt haka på någon­ting i sam­häl­let är någon­ting vi ser mer och mer av. Kon­se­kven­sen av att age­ra i real­tid är dock att före­tag ris­ke­rar att haka på hän­del­ser som inte är grun­da­de i någon stra­te­gi och inte hel­ler går ihop med det egna varu­mär­ket eller före­ta­gets värdegrund.

Ris­ken finns att det blir ”kul inne­håll” bara för inne­hål­lets skull – att kvan­ti­tet går före kva­li­tet. Vis­ser­li­gen något som fun­ge­rar för stun­den, men som inte är en lång­sik­tig lös­ning. Det­ta har bland annat Tho­mas här på Knt­nt skri­vit om tidigare.

De stora plattformarnas transparens

Face­book och dess ana­lys­tjänst har länge varit under kri­tik. I novem­ber 2016 med­de­la­de de att de skul­le göra för­änd­ring­ar för att bli mer kor­rek­ta och trans­pa­ren­ta vad gäl­ler sta­tisti­ken från platt­for­men. Något som fak­tiskt har känts av – även om det fort­fa­ran­de kvar­står sto­ra frå­ge­tec­ken att räta ut kring deras statistik.

Siffrorna som förvirrar

I slu­tet av augusti blos­sa­de en debatt mel­lan Aman­da Oxell, digi­talstra­teg på Max­us och Olle Arons­son, med­grun­da­re på Bre­a­kit, upp. Orsa­ken var Face­books icke-trans­pa­ren­ta och kryp­tis­ka siff­ror. I stort hand­la­de kri­ti­ken mot Face­book om att de redo­vi­sar poten­ti­el­la räck­vidds­siff­ror som är långt över vad som är rea­lis­tiskt – exem­pel­vis visas en räck­vidd i Sve­ri­ge som är hög­re än anta­let invånare.

Oxell menar att det finns en för­kla­ring, och att den erfar­ne medi­ekö­pa­ren inte påver­kas – medan Arons­son å sin sida räds att den nai­va köpa­ren luras på peng­ar och vilseleds.

Själv är jag benä­gen att hål­la med Nils Anders­son Wim­by som menar att både Oxell och Arons­son har rätt. Det finns abso­lut anled­ning att vara kri­tisk mot Face­book och and­ra soci­a­la platt­for­mar som inte är trans­pa­ren­ta med sina siff­ror. Men är du med­ve­ten om pro­ble­ma­ti­ken kan du ock­så göra kva­li­fi­ce­ra­de ana­ly­ser uti­från det och göra en rätt­vis värdering.

Bortplockade annonsformat

När vi ändå är igång och pra­tar Face­book så blev de här om vec­kan känt att Face­book väl­jer att ploc­ka bort 17 styc­ken av sina annonsformat.

De annons­for­mat som tas bort är de vars mål­sätt­ning främst varit att dri­va enga­ge­mang i form av, fram­för allt, gilla-klick.

Det inklu­de­rar till exem­pel att före­tag tidi­ga­re har kun­nat mark­nads­fö­ra änd­ring­ar av pro­fil- eller omslags­bild, livs­hän­del­ser och ett antal for­mer av del­ning­ar (del­ning av kom­men­tar, del­ning av inlägg, del­ning av notes och så vidare).

Att ploc­ka bort des­sa annons­for­mat kan vara posi­tivt då det för­hopp­nings­vis inne­bär en hög­re kva­li­tet på de annon­ser som släpps igenom.

Vad är engagemang egentligen?

Den digi­ta­la mark­nads­fö­rings- och nyhets­saj­ten Cam­paign menar att des­sa annon­sty­per har fun­nits främst i syf­te att dri­va enga­ge­mang eller ”soci­al enga­ge­ment”. Så är säkert fal­let för många.

Den­na typ av annon­ser har säkert kun­nat fyl­la en funk­tion för ”snab­ba klick” och enk­la ”likes” – men de har i prin­cip haft sam­ma roll som click bait-rubri­ker. Annons­for­ma­ten har egent­li­gen inte haft någon funk­tion som infor­ma­tions­bä­ra­re eller väsent­lig­het, utan de har endast gene­re­rat ett ytligt – slent­ri­an­mäs­sigt – gillande.

Annon­sty­pen har dock stått för en för­hål­lan­de­vis liten del av annon­ser­na, vil­ket inne­bär att de fles­ta av oss för­mod­li­gen inte ens kom­mer mär­ka någon skill­nad framöver.

Där­e­mot höjer det en liten var­nings­flagg och det är vik­tigt att kom­ma ihåg att inte enty­digt se des­sa gil­la-klick som bevis för hur effek­tivt ett inne­håll har varit.

Enga­ge­mang bör istäl­let mätas i rela­tion till inne­hål­let, mot vad enga­ge­mang­et har gene­re­rat i övrigt – såsom exem­pel­vis kon­ver­te­ring­ar – samt mot de mål och affärs­mål som inne­hål­let ska svara.

Gill­ning­ar, kom­men­ta­rer eller del­ning­ar säger någon­ting om hur fram­gångs­rikt inne­hål­let har varit – men det säger inte allt.

Avsaknaden av Pokémon Go

I som­mar har vi inte haft någon rik­tig Poké­mon Go-sen­sa­tion som kun­nat fyl­la spalt­met­rar. Någ­ra mind­re nyhe­ter och en del heta dis­kus­sions­äm­nen har vi skå­dat men ingen­ting som på rik­tigt ska­kat om bran­schen. Och det har sak­nats mig.

Kanske för att jag sut­tit lite på spänn sedan för­ra som­ma­ren i för­hopp­ning om att få upp­le­va en lik­nan­de spel­för­änd­ra­re som ändå Poké­mon Go får sägas utgöra.

Kanske för att den här som­ma­ren i övrigt har varit gans­ka fat­tig på pep­pan­de och upp­munt­ran­de ämnen.

Men hös­ten inbju­der till posi­ti­va tan­kar och det har tiss­lats och tass­lats om en hel del spän­nan­de saker att vän­ta. Vi får väl se. Win­ter is coming.