Kntnt välkomnar Johanna Stenmark som ny krönikör. Johanna är nyutexaminerad kommunikatör. Hon skriver om kommunikationsvardagen ur sitt perspektiv. I den första krönikan riktar hon fokus på kommunikatörens vanor och beteenden på webben.
På Kntnts första frukostseminarium för 2014 fick jag lära mig mer om sökmotoroptimering, SEO och om Google som sökmotor. Föreläsaren för dagen, Magnus Äng, berättar för oss att Google lär sig våra sökbeteenden. Både häftigt och lite läskigt enligt mig och det fick mig att börja fundera vidare på våra beteende på nätet. Både som privatpersoner och som marknadsförare. Om nu Google lär sig hur jag fungerar, vad kan jag tänkas ha för vanor och ovanor i hur jag skapar mitt innehåll? Hur är det med våra mönster när vi skriver och producerar? I det här inlägget kan du läsa mer om mina tankar kring innehåll och text i olika situationer på nätet.
Hur tänkte jag där egentligen?
Har du fått den känslan när du läser någonting du skrivit tidigare? Hur tänkte jag här? Jag har fått den känslan lite då och då, framför allt under min studietid. Ibland hade det bara gått för fort, andra gånger hade jag inte tänkt efter varför jag skrev det jag skrev. Det är ju trots allt så att det mesta av det vi skriver och skapar kommer till av en anledning.
Visst är vi överens om att det skiljer sig i uttrycket mellan ett tweet och en verksamhetsberättelse? Vi har olika syften med det vi skriver och vart syfte har sitt uttryck. Jag anpassar mitt sätt att uttrycka mig utifrån vad jag vill att mitt innehåll ska uppnå.
Vill jag skapa vänskaplig kontakt kanske jag lägger till en smiley :-). Skriver jag en informationstext med en myndighet som avsändare så är det opassande. Hur seriöst skulle du ta Skatteverket om du fick ett mail med färgglada gubbar och emojis? Vart syfte har sitt uttryck!
Vanans makt över språket
Som marknadsförare och som privatpersoner har vi mönster – rutiner – när vi producerar text. Jag har ett visst språk, ett visst sätt att uttrycka mig. Du har ditt egna språk och uttryck.
Det personliga uttrycket kan vara mervärdesbyggande och hjälpa igenkänningsfaktorn. Våra personliga ”egenheter” innebär dock att vi ibland agerar av vana.
När jag flyttade till Göteborg och påbörjade mina universitetsstudier upptäckte jag en vana hos mig själv. Jag skrev norrländskt, jag skrev som jag pratade, avstavade ord och använde uttryck som inte kan betecknas som korrekt svenska. Av ren och skär vana.
Till akademiska texter var mitt invanda uttryck inte riktigt passande. På universitet, förväntas ofta en viss språklig standard, där norrländska (än) inte är korrekt. Så jag var tvungen att planera mina texter bättre. Fundera på syftet med mina texter.
Det är lätt att som van textproducent bara köra på. Inte funderar över vårt språk. Idag, när kvaliteten i innehållet blir allt viktigare, tror jag att det finns mycket att tjäna på att utvärdera sitt språk och sitt uttryck. Både som person och som företag.
I vissa texter är saker som dialekt och det personliga uttrycket en fördel – ett vinnande koncept. I andra texter kan det vara mindre lämpligt – till exempel i akademiska texter. Jag brukar ställa mig frågan: talar jag samma språk som mina mottagare?
När tiden är knapp
Ibland går det för fort. Som marknadsförare måste vi skapa innehåll på beställning, mot en deadline, vilket riskerar att bli en stressituation. Många av oss har nog varit där. Då är det lätt att vi skriver lite före våra tankar. Du känner säkert igen uttrycket när någon talar först och tänker sen. Här gäller samma princip, vi skapar först och tänker sen.
Genom att skapa mer tid för ditt skrivande kan du hjälpa dig själv att skapa ett bättre innehåll. Även om du är en van skribent kan det alltid vara värt att ge sina kreationer lite extra tid och omsorg. Det minskar risken för enkla störningsmoment som stavfel, syftningsfel och tokig meningsbyggnad.
Mervärdet blir allt viktigare
Jag skrev i början hur Google lär sig vårt sökbeteende. På samma sätt lär sig Facebook av vårt beteende. För några veckor sedan gick Facebook ut med att de kommer att förändra algoritmen för hur Nyhetsflödet (News feed) rangordnar inlägg från företagssidor. Förut sades det att inlägg med rent textinnehåll nådde fler och då hade en bättre spridning bland Facebooks användare.
I korta drag innebär förändringen att textbaserade inlägg från företagssidor kommer att kategoriseras annorlunda i användarnas Nyhetsflöde i jämförelse med inlägg av deras vänner. Alltså att Nyhetsflödet kommer att börja göra skillnad på inlägg från vänner och inlägg från företag som användarna följer. Vilket kan innebära att rena textinlägg inte kommer att få samma genomslag som tidigare.
Jag gjorde min praktik på Röda Korset i Umeå. Där gjorde vi en test för att jämföra vilka inlägg på Facebook som genererade mest spridning och flest gilla. Vår test visade att inlägg med bilder, med glada och varma personer, med en kort personligt riktad text och en länk till vidare läsning, var de mest lyckade. Idag strävar de efter att jobba mer och mer med sina texter i kombination med bild, video, länkar och själva mervärdet i innehållet.
Genomslag är det nya personliga?
För att få genomslag i sociala medier, som Facebook, Twitter och Instagram, krävs att vi erbjuder någon mer. Någonting utöver text. En bild. En länk. En video. Mervärde för publiken helt enkelt! Så genereras större genomslag och större spridning.
Personlig kontakt brukar sägas vara oersättligt. I och med sociala medier suddas den gränsen ut allt mer. När allt mer sker digitalt, och vi spenderar allt mer tid på nätet, kan sociala medier hjälpa oss att kommunicera personligt, på ett ”opersonligt” sätt.
Nya tider kräver nya vanor
Vi producerar innehåll av en anledning. Det finns ett syfte. Vi har någonting vi vill förmedla. Ibland har vi dessutom mycket vi vill förmedla. Därför producerar vi längre texter med mycket, substantiellt och mättande innehåll. Det är lätt att sväva iväg. Mina lärare på universitetet sa alltid kvalitet före kvantitet, när det kommer till textproduktion är detta mer sant än någonsin.
Avslutningsvis
Det börjar närma sig tiden för vårstädning, varför inte ta en städning av våra vanor? Jag försöker ha som vana att bryta mina vanor. Fundera över vad det är jag gör som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Kanske är det till och med dags att rensa ut lite innehåll? Kolla över dina webbsidor, sociala medier och din marknadsföring. Behövs verkligen allt? Eller är det bara kvar av bekvämlighet? Av vana?
År 2014 är här, jag tänker göra mitt år till ett år av ordning och reda. Därför tänker jag fortsätta förbättra mitt innehåll och mitt arbetssätt. Och jag kommer att dela med mig om mina upptäckter längs vägen. Som i inlägget Öka din synlighet online där jag lärde mig hur innehåll behandlas av sökmotorer som exempelvis Google. Man lär sig något nytt varje dag som ordspråket säger!
Dela artikeln om du gillade den!
Liknande artiklar
Förslag på mer läsning
Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring
Medvetna konsumenter lockar till miljö- och hållbarhetspåståenden i företagens marknadsföring. Men kraven på vad som får sägas inom detta område är extra hårda. Ta reda på vad som gäller. Läs denna artikel i Kntnt Magasin skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.
Läs artikel »Content marketing v/s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå
Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din content marketing? Då har du säkert upptäckt att var och varannan byrå i kommunikationsbranschen numera påstår sig vara experter på ämnet. Begreppet används flitigt av många, vilket gör det svårare för dig som köpare att veta vem eller vilka du ska vända dig till. I denna artikel hjälper Lars Wirtén dig på traven!
Läs artikel »Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer
Den höga rörligheten på arbetsmarknaden leder till att många byter jobb. För att hindra att företagshemligheter och viktiga kundrelationer följer med till konkurrenten behöver arbetsgivaren känna till juridiken. Om detta handlar dagens artikel författad av advokat Gustav Sandberg och biträdande jurist Viktoria Hybbinette på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2
Spar på tid och krafter – effektivisera arbetsflödet i din content marketing! Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar i Kntnt Magasin. Detta är en andra. Trevlig läsning!
Läs artikel »Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1
Effektivisera arbetsflödet i din content marketing. Det finns flera anledningar. Inte minst spar du tid. Lars Wirtén och Jörgen Olsson – två erfarna journalister, redaktörer och seniora skribenter, delar med sig av sina bästa tips i två artiklar. Den första hittar du här!
Läs artikel »Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?
Då och då händer det att ett företag förlorar kontrollen över sina kunders personuppgifter. Det är naturligtvis inte bra och får konsekvenser. I denna artikel förklarar advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Richard Fürst på Wistrands Advokatbyrå vad en personuppgiftsincident är och vad du måste göra när en sådan har inträffat. Läs och lär!
Läs artikel »Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök
2020 kommer 50% av alla sökningar ske med rösten visar studie och Googles ”voice search”-tjänst växer så det knakar. Detta gör att du bör SEO-optimera din webbplats för röstsökningar redan nu. I dagens gästkrönika förklarar Alexandra Jung hur du gör!
Läs artikel »Inbound marketing sneglar mot content marketing
I denna gästkrönika reflekterar Niloo Lopez över vart inbound marketing är på väg efter att ha besökt megakonferensen Inbound 2019.
Läs artikel »Överraskande slutsats från INBOUND 2019
Kntnt Radio är tillbaka! I avsnitt 209 diskuterar Pia Tegborg, Thomas Barregren och Niloo Loopez utifrån Niloos ”take aways” från 2019 års upplaga av megakonferensen INBOUND. Samtalet landar i en oväntad konklusion. Pia och Thomas ger också en förklaring till den långvariga tystnaden. Efter 208 avsnitt under nästan lika många veckor blev det helt plötsligt tyst. Vad hände?
Läs artikel »Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen
Tänk till innan du installerar Facebooks ”gilla”-knapp och andra plugins på din webbplats. Ansvaret vid behandling av personuppgifterna kan nämligen bli din huvudvärk. Detta slår ett förhandsavgörande i EU-domstolen fast. Läs mer i dagens artikel skriven av advokat Erik Ullberg och biträdande jurist Gunilla Karlsson på Wistrand Advokatbyrå.
Läs artikel »