Foto © Skley (CC BY-SA 2.0)

Kommunikatörens (o)vanor på nätet

Kntnt välkomnar Johanna Stenmark som ny krönikör. Johanna är nyutexaminerad kommunikatör. Hon skriver om kommunikationsvardagen ur sitt perspektiv. I den första krönikan riktar hon fokus på kommunikatörens vanor och beteenden på webben.

Johanna Stenmark
19 februari 2014

På Knt­nts förs­ta fru­kost­se­mi­na­ri­um för 2014 fick jag lära mig mer om sök­mo­to­rop­ti­me­ring, SEO och om Goog­le som sök­mo­tor. Före­lä­sa­ren för dagen, Mag­nus Äng, berät­tar för oss att Goog­le lär sig våra sök­be­te­en­den. Både häf­tigt och lite läs­kigt enligt mig och det fick mig att bör­ja fun­de­ra vida­re på våra bete­en­de på nätet. Både som pri­vat­per­so­ner och som mark­nads­fö­ra­re. Om nu Goog­le lär sig hur jag fun­ge­rar, vad kan jag tän­kas ha för vanor och ovanor i hur jag ska­par mitt inne­håll? Hur är det med våra möns­ter när vi skri­ver och pro­du­ce­rar? I det här inläg­get kan du läsa mer om mina tan­kar kring inne­håll och text i oli­ka situ­a­tio­ner på nätet.

Hur tänkte jag där egentligen?

Har du fått den käns­lan när du läser någon­ting du skri­vit tidi­ga­re? Hur tänk­te jag här? Jag har fått den käns­lan lite då och då, fram­för allt under min stu­di­e­tid. Ibland hade det bara gått för fort, and­ra gång­er hade jag inte tänkt efter var­för jag skrev det jag skrev. Det är ju trots allt så att det mesta av det vi skri­ver och ska­par kom­mer till av en anledning.

Visst är vi över­ens om att det skil­jer sig i uttryc­ket mel­lan ett tweet och en verk­sam­hets­be­rät­tel­se? Vi har oli­ka syf­ten med det vi skri­ver och vart syf­te har sitt uttryck. Jag anpas­sar mitt sätt att uttryc­ka mig uti­från vad jag vill att mitt inne­håll ska uppnå.

Vill jag ska­pa vän­skap­lig kon­takt kanske jag läg­ger till en smi­ley :-). Skri­ver jag en infor­ma­tions­text med en myn­dig­het som avsän­da­re så är det opas­san­de. Hur seri­öst skul­le du ta Skat­te­ver­ket om du fick ett mail med färg­gla­da gub­bar och emo­jis? Vart syf­te har sitt uttryck!

Vanans makt över språket

Som mark­nads­fö­ra­re och som pri­vat­per­so­ner har vi möns­ter – ruti­ner – när vi pro­du­ce­rar text. Jag har ett visst språk, ett visst sätt att uttryc­ka mig. Du har ditt egna språk och uttryck.

Det per­son­li­ga uttryc­ket kan vara mer­vär­des­byg­gan­de och hjäl­pa igen­kän­nings­fak­torn. Våra per­son­li­ga ”egen­he­ter” inne­bär dock att vi ibland age­rar av vana.

När jag flyt­ta­de till Göte­borg och påbör­ja­de mina uni­ver­si­tets­stu­di­er upp­täck­te jag en vana hos mig själv. Jag skrev norr­ländskt, jag skrev som jag pra­ta­de, avsta­va­de ord och använ­de uttryck som inte kan beteck­nas som kor­rekt svens­ka. Av ren och skär vana.

Till aka­de­mis­ka tex­ter var mitt invan­da uttryck inte rik­tigt pas­san­de. På uni­ver­si­tet, för­vän­tas ofta en viss språk­lig stan­dard, där norr­länds­ka (än) inte är kor­rekt. Så jag var tvung­en att pla­ne­ra mina tex­ter bätt­re. Fun­de­ra på syf­tet med mina texter.

Det är lätt att som van text­pro­du­cent bara köra på. Inte fun­de­rar över vårt språk. Idag, när kva­li­te­ten i inne­hål­let blir allt vik­ti­ga­re, tror jag att det finns myc­ket att tjä­na på att utvär­de­ra sitt språk och sitt uttryck. Både som per­son och som företag.

I vis­sa tex­ter är saker som dia­lekt och det per­son­li­ga uttryc­ket en för­del – ett vin­nan­de kon­cept. I and­ra tex­ter kan det vara mind­re lämp­ligt – till exem­pel i aka­de­mis­ka tex­ter. Jag bru­kar stäl­la mig frå­gan: talar jag sam­ma språk som mina mottagare?

När tiden är knapp

Ibland går det för fort. Som mark­nads­fö­ra­re mås­te vi ska­pa inne­håll på beställ­ning, mot en dead­li­ne, vil­ket ris­ke­rar att bli en stres­si­tu­a­tion. Många av oss har nog varit där. Då är det lätt att vi skri­ver lite före våra tan­kar. Du kän­ner säkert igen uttryc­ket när någon talar först och tän­ker sen. Här gäl­ler sam­ma prin­cip, vi ska­par först och tän­ker sen.

Genom att ska­pa mer tid för ditt skri­van­de kan du hjäl­pa dig själv att ska­pa ett bätt­re inne­håll. Även om du är en van skri­bent kan det all­tid vara värt att ge sina kre­a­tio­ner lite extra tid och omsorg. Det mins­kar ris­ken för enk­la stör­nings­mo­ment som stav­fel, syft­nings­fel och tokig meningsbyggnad.

Mervärdet blir allt viktigare

Jag skrev i bör­jan hur Goog­le lär sig vårt sök­be­te­en­de. På sam­ma sätt lär sig Face­book av vårt bete­en­de. För någ­ra vec­kor sedan gick Face­book ut med att de kom­mer att för­änd­ra algo­rit­men för hur Nyhets­flö­det (News feed) rang­ord­nar inlägg från före­tags­si­dor. För­ut sades det att inlägg med rent tex­t­in­ne­håll nåd­de fler och då hade en bätt­re sprid­ning bland Face­books användare.

I kor­ta drag inne­bär för­änd­ring­en att text­ba­se­ra­de inlägg från före­tags­si­dor kom­mer att kate­go­ri­se­ras annorlun­da i använ­dar­nas Nyhets­flö­de i jäm­fö­rel­se med inlägg av deras vän­ner. Allt­så att Nyhets­flö­det kom­mer att bör­ja göra skill­nad på inlägg från vän­ner och inlägg från före­tag som använ­dar­na föl­jer. Vil­ket kan inne­bä­ra att rena tex­tin­lägg inte kom­mer att få sam­ma genom­slag som tidigare.

Jag gjor­de min prak­tik på Röda Kor­set i Umeå. Där gjor­de vi en test för att jäm­fö­ra vil­ka inlägg på Face­book som gene­re­ra­de mest sprid­ning och flest gil­la. Vår test visa­de att inlägg med bil­der, med gla­da och var­ma per­so­ner, med en kort per­son­ligt rik­tad text och en länk till vida­re läs­ning, var de mest lyc­ka­de. Idag strä­var de efter att job­ba mer och mer med sina tex­ter i kom­bi­na­tion med bild, video, län­kar och själ­va mer­vär­det i innehållet.

Genomslag är det nya personliga?

För att få genom­slag i soci­a­la medi­er, som Face­book, Twit­ter och Instagram, krävs att vi erbju­der någon mer. Någon­ting utö­ver text. En bild. En länk. En video. Mer­vär­de för publi­ken helt enkelt! Så gene­re­ras stör­re genom­slag och stör­re spridning.

Per­son­lig kon­takt bru­kar sägas vara oer­sätt­ligt. I och med soci­a­la medi­er sud­das den grän­sen ut allt mer. När allt mer sker digi­talt, och vi spen­de­rar allt mer tid på nätet, kan soci­a­la medi­er hjäl­pa oss att kom­mu­ni­ce­ra per­son­ligt, på ett ”oper­son­ligt” sätt.

Nya tider kräver nya vanor

Vi pro­du­ce­rar inne­håll av en anled­ning. Det finns ett syf­te. Vi har någon­ting vi vill för­med­la. Ibland har vi dess­utom myc­ket vi vill för­med­la. Där­för pro­du­ce­rar vi läng­re tex­ter med myc­ket, sub­stan­ti­ellt och mät­tan­de inne­håll. Det är lätt att svä­va iväg. Mina lära­re på uni­ver­si­te­tet sa all­tid kva­li­tet före kvan­ti­tet, när det kom­mer till text­pro­duk­tion är det­ta mer sant än någonsin.

Avslutningsvis

Det bör­jar när­ma sig tiden för vår­städ­ning, var­för inte ta en städ­ning av våra vanor? Jag för­sö­ker ha som vana att bry­ta mina vanor. Fun­de­ra över vad det är jag gör som fun­ge­rar bra och vad som fun­ge­rar mind­re bra. Kanske är det till och med dags att ren­sa ut lite inne­håll? Kol­la över dina webb­si­dor, soci­a­la medi­er och din mark­nads­fö­ring. Behövs verk­li­gen allt? Eller är det bara kvar av bekväm­lig­het? Av vana?

År 2014 är här, jag tän­ker göra mitt år till ett år av ord­ning och reda. Där­för tän­ker jag fort­sät­ta för­bätt­ra mitt inne­håll och mitt arbets­sätt. Och jag kom­mer att dela med mig om mina upp­täck­ter längs vägen. Som i inläg­get Öka din syn­lig­het onli­ne där jag lär­de mig hur inne­håll behand­las av sök­mo­to­rer som exem­pel­vis Goog­le. Man lär sig något nytt var­je dag som ord­språ­ket säger!

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »
Tumme Upp Fb

Facebooks ”gilla”-knapp granskad av EU-domstolen

Tänk till innan du instal­le­rar Face­books ”gilla”-knapp och and­ra plu­gins på din webb­plats. Ansva­ret vid behand­ling av per­son­upp­gif­ter­na kan näm­li­gen bli din huvud­värk. Det­ta slår ett för­hands­av­gö­ran­de i EU-dom­sto­len fast. Läs mer i dagens arti­kel skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Gunil­la Karls­son på Wistrand Advokatbyrå. 

Läs artikel »