Foto: Lauren Peng

Bättre webbtexter, del 1

De flesta av oss skummar otåligt igenom en text på jakt efter information. Och om den inte presenteras tydligt och fångar vårt intresse söker vi oss snabbt vidare. Att de texter du skriver fungerar för webben är därför av största vikt. I en serie artiklar bjuder vår krönikör Martin Modigh Karlsson på handfasta tips och goda råd till dig som vill skriva bättre texter för webben. Den första delen kommer här. Trevlig läsning!

Martin Karlsson
24 januari 2018

Det finns för­stås en mas­sa tips och lit­te­ra­tur om hur man ska skri­va för web­ben. När jag plug­ga­de var det inte ovan­ligt att man i text och före­läs­ning­ar poäng­te­ra­de att tex­ter onli­ne mås­te vara ”myc­ket kor­ta­re”. Kor­ta­re i rela­tion till hur långa de kun­de vara i print, tror jag att man mena­de. När jag läser tips nu hit­tar jag fort­fa­ran­de det där, att det ska vara kort.

I tre delar tän­ker jag ge tips och råd kring hur man skri­ver och redi­ge­rar bätt­re tex­ter för webb. Och istäl­let för att berät­ta hur du ska göra, tän­ker jag hål­la mig till att ge för­slag på hur du kan göra bätt­re.

Lite om långt och kort

Långt eller kort? I ett av soci­alpsy­ko­lo­gins mest beröm­da expe­ri­ment, The Asch (Con­for­mi­ty) Expe­ri­ment, visar det sig vara relativt.

YouTube video

Tidi­ga­re råd­des man att skri­va kort och kon­cist, främst där­för att skär­mar och webb­stan­dar­der inte tillät så myc­ket text. Nume­ra är moti­ve­ring­en oftast att män­ni­skors atten­tion span krympt till strax under en guldfisks.

Men både att för­ut­sätt­ning­ar­na är annorlun­da idag mot för 20 år sedan, och att män­ni­skors tåla­mod är så myc­ket kor­ta­re onli­ne byg­ger på en gans­ka grov gene­ra­li­se­ring. Skär­mar idag är både stör­re och har bätt­re ljus och upp­lös­ning än tidi­ga­re. Minns ni hur det var att läsa på en datorskärm innan dagens skar­pa, plat­ta och flim­mer­fria skär­mar kom? Och hur typo­gra­fin på web­ben var förr? Om inte rekom­men­de­rar jag er att föl­ja Twit­ter­kon­tot wayback_​exe för en nostal­gisk tillbakablick.



Idag är det egent­li­gen inte så stor skill­nad mel­lan tex­ter onli­ne och tex­ter off­li­ne – mer än hur nära det är till kon­kur­re­ran­de syss­lor. En annan text eller en film är bara en sök­ning bort (jag har skri­vit om vide­o­bubb­lan här för­ut).

Vik­ti­ga­re än hur och hur långt, är näm­li­gen om vad och för vem. För rätt mål­grupp, om rätt ämne, kan man skri­va pre­cis hur som helst, och hur långt som helst.

Varför skriver jag?

Om sva­ret på frå­gan om var­för är att påver­ka, säl­ja, infor­me­ra eller något lik­nan­de så inne­bär det att jag mås­te lyc­kas bli a) läst och b) förstådd.

För att bli läst behö­ver jag bli hit­tad, bland annat genom att för­hål­la mig till hur medi­e­land­skap, sök­mo­to­rer och läsa­re fun­ge­rar. Jag behö­ver ock­så väc­ka intres­se och till och med behål­la det intres­set över en texts längd. För att bli för­stådd mås­te jag veta vad jag vill säga, vara peda­go­gisk, och veta vad jag pra­tar om och i vil­ken kontext.

Att fjäska för läsaren är att fjäska för Google

Många foku­se­rar för myc­ket på hur sök­mo­to­rer fun­ge­rar och för lite på hur per­so­ner som läser fun­ge­rar. Om att skri­va och att sök­mo­to­rop­ti­me­ra i text för­ut var en avväg­ning mel­lan vem man främst rik­ta­de sig till, så har sena­re ver­sio­ner av sök­mo­to­rer­nas algo­rit­mer och vär­de­rings­sy­stem gått mer och mer mot att belö­na det som läsa­re gillar.

Det­ta gäl­ler både i hur de inte­ra­ge­rar med tex­ter vi skri­ver, och hur algo­rit­mer för att tol­ka tex­ter mer och mer lik­nar hur vi män­ni­skor tol­kar tex­ter. Goog­le för­står exem­pel­vis syno­ny­mer och böj­ning­ar av ord och strä­var efter att med all till­gäng­lig infor­ma­tion för­stå vad vi letar efter sna­ra­re än att bara mat­cha vår sök­fras mot en mot­sva­ran­de kate­go­ri­se­ring i sitt index.

TL;DR

Skriv så att män­ni­skor i din mål­grupp för­står, så kom­mer sök­mo­to­rer­na ock­så att för­stå. Tiden för key­word stuf­fing är, tack och lov, förbi.

Mer om kort och långt: Hur mycket ska jag skriva då?

Många, till exem­pel Bri­an Dean på Back­lin­ko, menar att det kan vara minst lika smart att sat­sa på att för­bätt­ra befint­ligt inne­håll som att stän­digt pro­du­ce­ra nytt. Tidi­ga­re reso­ne­mang om con­tent shock här hos KNTNT pekar ock­så i den rikt­ning­en: kva­li­tet före kvantitet.

Vill ni läsa mer om SEO ur (främst) en skri­bents per­spek­tiv har jag tidi­ga­re gett såda­na tips i en serie inlägg på Bridgets blogg.

Skriv långt

Ett bra exem­pel på att strun­ta i tip­sen om att skri­va kort är Tim Urban som dri­ver Wait but why? Ett van­ligt SEO-tips är att du, för att få läsa­re, mås­te blog­ga ofta – gär­na ett par gång­er i vec­kan. Tim Urban har istäl­let skri­vit brev till sina föl­ja­re och för­kla­rat att den delseri­en blogg­pos­ter han just höll på med, kom­mer bli så lång och omfat­tan­de att han behö­ver ett par måna­der till på sig för att bli fär­dig. Vi läsa­re vän­tar tålmodigt.

Skriv kort – eller till och med för hand

Mat­hi­as Jakob­sen skic­kar ett nyhets­brev som heter Think Clear­ly. I det delar han med sig av sina tan­kar och idéer om onli­ne, om att dri­va före­tag, om att ta betalt och om att vara kre­a­tiv. Bland annat. Nyhets­bre­vet består av en hand­skri­ven lapp, oftast med streck­gub­bar, vil­ket är ett konst­när­ligt uttryck som Tim Urban ver­kar före­dra. Mis­sa inte hans text om Why Procrasti­na­tors Procrasti­na­te. Den finns fak­tiskt även som TED-talk.

Think Clearly handwritten newsletter
Mat­hi­as Jakob­sen: Think Clear­ly hand­writ­ten newsletter

Innehåll trumfar tips och format

Mat­hi­as Jakob­sen och Tim Urban har båda väl­digt många läsa­re. De är bra exem­pel på att inne­hål­let trum­far for­ma­tet. Folk tar sig tid att läsa dina 10 000 ord om de är bra nog, och att läsa din hand­stil om den väc­ker till­räck­ligt intresse.

Med för­be­hål­let att man kan skri­va på en mas­sa oli­ka sätt, och då all­ra helst på det sätt som bäst når fram till den mål­grupp och i det medium man pub­li­ce­rar sig, tän­ker jag i näs­ta arti­kel ge en rad­da hand­fas­ta tips om att skri­va och redi­ge­ra. Arbe­tet med tex­ten är näm­li­gen inte slut bara för att copyn är klar.

Dela artikeln om du gillade den!

Förslag på mer läsning

Miljö- och hållbarhetpåståenden i din marknadsföring

Med­vet­na kon­su­men­ter loc­kar till mil­jö- och håll­bar­hetspå­stå­en­den i före­ta­gens mark­nads­fö­ring. Men kra­ven på vad som får sägas inom det­ta områ­de är extra hår­da. Ta reda på vad som gäl­ler. Läs den­na arti­kel i Knt­nt Maga­sin skri­ven av advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrand advokatbyrå.

Läs artikel »
Matrix

Content marketing v/​s redaktionell kommunikation – sex krav du skall ställa på din contentbyrå

Står du i begrepp att ta hjälp av en byrå i din con­tent mar­ke­ting? Då har du säkert upp­täckt att var och varan­nan byrå i kom­mu­ni­ka­tions­bran­schen nume­ra påstår sig vara exper­ter på ämnet. Begrep­pet används fli­tigt av många, vil­ket gör det svå­ra­re för dig som köpa­re att veta vem eller vil­ka du ska vän­da dig till. I den­na arti­kel hjäl­per Lars Wir­tén dig på traven!

Läs artikel »
Hänglås

Så skyddar du företagets hemligheter och viktiga kundrelationer

Den höga rör­lig­he­ten på arbets­mark­na­den leder till att många byter jobb. För att hind­ra att före­tags­hem­lig­he­ter och vik­ti­ga kund­re­la­tio­ner föl­jer med till kon­kur­ren­ten behö­ver arbets­gi­va­ren kän­na till juri­di­ken. Om det­ta hand­lar dagens arti­kel för­fat­tad av advo­kat Gus­tav Sand­berg och biträ­dan­de jurist Vik­to­ria Hyb­bi­net­te på Wistrand Advokatbyrå.

Läs artikel »
Virvlande Löv

Så får du kontroll på arbetsflödet i din content marketing – del 2

Spar på tid och kraf­ter – effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting! Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar i Knt­nt Maga­sin. Det­ta är en and­ra. Trev­lig läsning! 

Läs artikel »
Hitesh Choudhary T1paibmtjim Unsplash

Vad är artificiell intelligens?

Fun­de­rar du på vad AI är och hur du skall för­hål­la dig till den revo­lu­tion inom områ­det som vi med säker­het bara sett bör­jan på? Det­ta är något som vår krö­ni­kör Mar­tin Modigh Karls­son ägnar myc­ket tan­ke­mö­da. Läs hans intres­san­ta ana­lys i dagens artikel. 

Läs artikel »
Höstväg

Så får du koll på arbetsflödet i din content marketing – del 1

Effek­ti­vi­se­ra arbets­flö­det i din con­tent mar­ke­ting. Det finns fle­ra anled­ning­ar. Inte minst spar du tid. Lars Wir­tén och Jör­gen Ols­son – två erfar­na jour­na­lis­ter, redak­tö­rer och senio­ra skri­ben­ter, delar med sig av sina bäs­ta tips i två artik­lar. Den förs­ta hit­tar du här!

Läs artikel »
Lägenhetsdörrar

Personuppgifter på vift – Vad är ditt ansvar?

Då och då hän­der det att ett före­tag för­lo­rar kon­trol­len över sina kun­ders per­son­upp­gif­ter. Det är natur­ligt­vis inte bra och får kon­se­kven­ser. I den­na arti­kel för­kla­rar advo­kat Erik Ull­berg och biträ­dan­de jurist Richard Fürst på Wistrands Advo­kat­by­rå vad en per­son­upp­gifts­in­ci­dent är och vad du mås­te göra när en sådan har inträf­fat. Läs och lär!

Läs artikel »
Röstsök

Så SEO-optimerar du webbplatsen för röstsök

2020 kom­mer 50% av alla sök­ning­ar ske med rös­ten visar stu­die och Goog­les ”voice search”-tjänst väx­er så det kna­kar. Det­ta gör att du bör SEO-opti­me­ra din webb­plats för röst­sök­ning­ar redan nu. I dagens gäst­krö­ni­ka för­kla­rar Alex­an­dra Jung hur du gör!

Läs artikel »
Bebisarisimring 130121019

Inbound marketing sneglar mot content marketing

I den­na gäst­krö­ni­ka reflek­te­rar Niloo Lopez över vart inbound mar­ke­ting är på väg efter att ha besökt mega­kon­fe­ren­sen Inbound 2019. 

Läs artikel »
Niloolopez

Överraskande slutsats från INBOUND 2019

Knt­nt Radio är till­ba­ka! I avsnitt 209 dis­ku­te­rar Pia Teg­borg, Tho­mas Bar­re­gren och Niloo Loo­pez uti­från Niloos ”take aways” från 2019 års upp­la­ga av mega­kon­fe­ren­sen INBOUND. Sam­ta­let lan­dar i en ovän­tad kon­klu­sion. Pia och Tho­mas ger ock­så en för­kla­ring till den lång­va­ri­ga tyst­na­den. Efter 208 avsnitt under näs­tan lika många vec­kor blev det helt plöts­ligt tyst. Vad hände?

Läs artikel »